Moderaterna har skickligt lyckats sälja in bilden av att arbetslöshet och sjukskrivningar i huvudsak beror på för ”generösa” ersättningar från trygghetssystemen och att detta ”passiviserar” människor. IF Metall delar inte den synen.

I Regeringens ögon är människor sjuka och arbetslösa för att det är ”bekvämt att leva på bidrag”. Att skapa ett samhälle med lägre ersättningar från trygghetssystemen är enligt alliansen ett bra sätt att få fler att arbeta.

Vidare skrämmer de upp väljarna med att vitt och brett tala om -att en rödgrön regering skulle innebära att Sverige ”går tillbaka till bidragslinjen”. Det stämmer inte!

Vad Alliansens förespråkare med Fredrik Reinfeldt i spetsen i största mån pratar om är inte alls bidrag. Det handlar om försäkringar – försäkringar som vi betalar för genom skatt och genom att vi avstått löneutrymme i arbetsgivaravgiften (Arbetsgivaravgiften är faktiskt en del av din lön). När det gäller A-kassan är det dessutom en frivillig försäkring som inte alla tecknat.

Dessa är nödvändiga trygghetssystem som hjälper till att motverka att ökade klyftor i samhället. De har också visat sig ha en positiv effekt på tillväxten bland annat genom att det skapar en rörlig arbetsmarknad där människor vågar ta risken att byta till ett mer produktivt men otryggt arbete, eller att satsa på en utbildning.

Det bidragssverige som Fredrik Reinfeldt pratar om har aldrig existerat. Överutnyttjande av trygghetssystemen är inte ett stort samhällsekonomiskt problem.

Många tror att de delar i trygghetssystemet som den nuvarande regeringen attackerar - bland andra A-kassan och Sjukförsäkringen - innebär stora kostnader för samhället. Som tabellen visar här nedan är de totala kostnaderna för samhället relativt små när det gäller dessa områden.

När det gäller det medvetna fusket med trygghetssystemen har Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT) gjort uppskattningen att fusket uppgår till 9-10 miljarder kronor per år. För att sätta det i lite perspektiv kan nämnas att skatteverket uppskattar skattefusket till 133 miljarder per år. Trots detta är det nedskärningar i trygghetsystemen regeringen väljer att fokusera på.

Som den övre tabellen visar utgör utbetalningar från socialförsäkringarna (A-kassa, sjukpenning, föräldrapenning, m.fl.) inte så stor del av välfärdens kostnader. Som vi kan se i den nedre tabellen är det “utbredda fusket” i verkligheten inte särskillt utbrett om man jämför med andra samhällsproblem.

Det är klart att det är illa att vissa fuskar med systemen, men är det rimligt att försämra hela trygghetssystemen för att några få fuskar eller får fel ersättningar? Det kan inte vara rätt att vi skall stoppa fusket genom att sänka ersättningsnivåerna så pass mycket att det inte upplevs lönt att fuska. Vi kan inte ha nivåer i trygghetssystemen som utgår från dem som missbrukar systemen. Nivåerna måste sättas utifrån behoven hos dem som verkligen behöver dessa system. De som missbrukar systemen får man jobba med på andra sätt.

Följderna av attackerna mot trygghetssystemen

Försämringen av a-kassan och sjukförsäkringen leder till att många blir uttvingade i konkurrensen på arbetsmarknaden när all annan inkomst tas bort. Det innebär inte att arbetstillfällena blir fler, däremot så får vi ett större antal personer på arbetsmarknaden som slåss om jobben. Vad händer på en marknad där vi har ett överskott på arbetskraft och ett underskott på arbetstillfällen? Enligt principen om tillgång och efterfrågan pressas priset på arbetskraft nedåt, den som säljer sig billigast har lättast att få jobben, risken för en låglönekonkurrens blir uppenbar. Några få lyckligt lottade tjänar på detta, de som äger företag till exempel. De som slåss om jobben riskerar däremot att förlora stort.

Alliansen driver Sverige tillbaka mot ett utpräglat klassamhälle där de flesta som arbetar ska vara beredda att sänka sina löner, och besparingen som företagen gör på lönerna hamnar i fickan på de som redan är allra rikast. Och Moderaterna kallar sig för arbetarparti; frågan är om uttrycket falsk marknadsföring någonsin tidigare haft ett tydligare ansikte?

Det är inte ett rättvist samhälle där de som av någon anledning inte kan ta/få ett jobb utpekas som roten till problemet. Att vara sjuk eller arbetslös är för de allra flesta inte ett val de gjort, det är ett tillstånd de hamnat i mot sin vilja. Det kan inte vara rättvist att vi som idag har möjlighet att försörja oss själva lämnar de som inte har den möjligheten i sticket. Du kanske idag inte är beroende av de trygghetssystem som vi har, men du kan skada dig eller bli sjuk när som helst. Vill inte du då att du skall ha rätt till ett bra liv? Är det rättvist att de personer som drabbas inte skulle ha den rätten? Det tycker inte IF Metall!

Ökade klyftor blir resultatet av Alliansens politik. Det är en destruktiv väg mot ett hårt och kallt samhälle med fler och djupare samhällsproblem. Det är dags att vända den utvecklingen.

Med tanke på den skrala löneökningen som företaget gav oss tänkte vi att det kan vara en god idé att gå igenom det lönesystyem som vi använder på Scania. Vi hoppas att det skall hjälpa dig så att lättare undersöka om du ligger rätt i lön.

Tanken med vårt lönesystem är att utveckling på arbetsplatsen även skall ge en utveckling i lön. Den är ett verktyg för att hjälpa till att motivera de anställda att lära sig nya arbetsuppgifter, att ta ansvar för att verksamheten utvecklas.

Din grundlön består av tre separata delar. Arbetsvärdering, kvalifikationsvärdering och resultatdel. Arbeten som är svårare och ställer högre krav på skicklighet, ansvar och kompetens skall ge högre lön än enklare arbete. Arbetar man i en krävande arbetsmiljö, har en utbildning eller erfarenhet som gynnar arbetet, eller visar ett personligt engagemang skall det också premieras i lönen.

Lönesättningen får inte diskriminera någon. Lönesättningen skall upplevas som rättvis och ha sakligt motiverade skillnader. Finns det omotiverade skillander i lön mellan olika individer skall dessa rättas till.

Du har rätt att i detalj få veta varför du har den lön som du har. Din chef skall sakligt kunna motivera nivåerna i alla lönedelar. Du skall även få veta vad du skall göra för att utvecklas i lön. Om du inte redan haft en genomgång med din chef kräv att han/hon sätter sig ned tillsamans med dig och går igenom och motiverar din lön i alla de tre lönedelarna som förklaras här nedan.

Om du vill ha fackets stöd vid en sådan genomgång eller om du vill veta mer om lönesystemet, kontakta ditt närmsta kontaktombud så hjälper han/hon dig.

Sveriges näringsminister Maud Olofsson vill förändra LAS och göra arbetsmarknaden mer “flexibel”. Det betyder i klarspråk att arbetsgivaren skall få bestämma mer, och du mindre när det gäller dina villkor på arbetsplatsen.

De senaste åren så har frågan om LAS - Lagen om anställningsskydd flitigt debatterats. Flera allianspartier hävdar att denna lag är dålig och ska ändras, vissa går så långt att de vill att lagen ska bort. Denna kamp driver borgerliga partier tillsammans med Svenskt näringsliv (LO:s motpart på arbetsgivarsidan).

Flera av regeringspartierna - påhejade av Svenskt näringsliv - vill reformera Lagen om anställningsskydd så att nuvarande huvudprincip, sist in först ut tas bort eller underordnas en kompetensfaktor. Som namnet avslöjar innebär det att arbetsgivaren får undanta personer ifrån turordningsreglerna med hänvisning till kompetens. Man hävdar att detta är viktigt, inte minst för de små företagen.

Givetvis måste man ta hänsyn till kompetens när man varslar. Vi kan inte krama turordningsreglerna i den grad att företag går under för att de inte får behålla kompetent personal - men det är just den bilden som Svenskt näringsliv och allianspartierna förmedlar. Det är en felaktig bild. Man tar redan i dagens system hänsyn till både kompetens och antalet anställningsår.

Idag finns nämligen möjligheten för mindre firmor att på eget initiativ undanta två personer från turordningsreglerna. Detta är en möjlighet som de flesta av dessa företag inte utnyttjar när de gör sig av med personal.

De mindre företagen kan med andra ord inte uppleva dagens turordningsregler som något större problem eftersom man inte ens använder de möjligheter till avsteg som erbjuds.

Större firmor, eller mindre som vill göra fler undantag än de två, har all möjlighet att göra det genom förhandlingar med en facklig organisation. Man kan skapa en så kallad avtalsturlista i vilken man kan göra undantag från turordningsreglerna och istället väga in andra frågor - exempelvis kompetens. Om ett företag verkligen är beroende av kompetensen hos vissa anställda för att få verksamheten att fungera så skulle en uppgörelse om undantag inte vara svårt att träffa.

Ett annat argument som Svenskt näringsliv och flera av allianspartierna använder är att man genom att ta bort principen om ”först in, sist ut” skulle ge en minskad ungdomsarbetslöshet.

Effekten som det skulle ha på ungomsarbetslösheten är minst sagt oklar, men de uppenbara effekterna som detta förslag skulle innebära talar man mycket tyst om.

En konsekvens är att en stor maktförskjutning sker till arbetstagarnas nackdel och arbetsgivarens fördel. Med bakgrund av den politik som Alliansen bedrivit under sin mandatperiod kan vi anta att debatten egentligen syftar till att slå undan benen på fackföreningarna, man vill inte behöva förhandla.

Det vi som väljare måste ta ställning till är:

Ska vi ha ett regelverk vid uppsägning på grund av arbetsbrist, där någon form av mätbara och rättvisa parametrar utgör en ledstång. Om vi inte skall ha en turordning efter principen ”först in, sist ut”, vilken ordning skall vi ha? Skall de äldsta personerna få gå först eller kvinnorna? Tanken med den nuvarande principen är ju att en ung arbetssökande har en större chans att faktiskt komma in på arbetsmarknaden igen jämfört med en som till exempel är 58 år.

Drömmen för Svenskt Näringsliv och Alliansen är sannolikt att det ska vara helt fritt fram för arbetsgivarna att avskeda vem de vill enligt eget tycke och smak?

Ungdomsarbetslöshet och LAS

Den rekordhöga ungdomsarbetslöshet  som vi har måste vi komma tillrätta med. Man skall dock inte dra slutsatsen att arbetslösheten beror på turordningsreglerna.  Dessa regler gäller endast tillsvidareanställd (fast) personal. Ungdomar anställs idag ofta på vikariat, för viss tid etc. Med andra ord så har ungdomar otrygga anställningsformer.   De flesta ungdomar har hamnat i arbetslöshet under krisåren på grund av att deras tillfälliga tidsbegränsade anställningar har löpt ut. Nu vill Alliansen göra det möjligt att provanställa unga i upp till 18 månader (som det är nu får man provanställa i 6 månader som längst). Därigenom gör det otryggheten för unga på arbetsmarknaden ännu större.

Vilken ordning skall vi ha?

Så hur ska vi ha det nu, ska vi ha ett regelverk som är tydligt som innebär att personer med kortare anställningstid löper större risk att få gå före de som arbetat länge när det råder arbetsbrist. Ett regelverk som dessutom är möjligt att göra avsteg ifrån om företag och fack sätter sig ner tillsammans och skapar en gemensam bild av verkligheten. Eller ska vi byta ut detta mot en ny verklighet där godtycklighet får råda och där alla anställda har anledning att vara oroliga hela tiden?

Ordning och reda - eller vilda västern på arbetsplatserna, valet är ditt!

klicka här för att ladda ned klubbladet i dess helhet.

Nu kan du förtidsrösta vid vallokalerna eller på valmyndighetens bussar som kommer att stå utanför Scanias grindar vid följande tillfällen:

Tisdagen den 7 september kommer den till Scania Syd

Måndagen den 13 september finns den utanför Tekniskt Centrum

Har du inte med dig röstkortet så kan du få ett nytt utskrivet vid de ställen som du kan förtidsrösta. Du måste dock ha med dig en giltig legitimation. Om du vill ha hjälp att hitta din närmsta vallokal, klicka här. (Extern länk)

klicka här för att ladda ned klubbladet i dess helhet.

Bussarna till Kolmårdens djurpark den 4 och 5 september kommer att avgå vid följande tider:

Från Södertälje - Stortorget

Lördag: 07,50

Söndag: 07,50

Från Nykvarn - station

Lördag: 07,50

Söndag: 08,10

Från Järna - station

Lördag: 07,50

Söndag: 07.50

Observera att det kan vara en viss fördröjning på vissa avgångstider i Nykvarn och Järna, eftersom  vissa bussar startar i Södertälje och vissa går från Järna och Nykvarn direkt. Tid för hemfärd kommer att meddelas på bussarna.

klicka här för att ladda ned klubbladet i dess helhet.

Det finns ca 200 biljetter kvar till Kolmårdens djurpark för söndagen 5 september. Att tänka på  är att det kommer att genomföras kontroll av medlemskap vid entrén. Minst  en person per sällskap måste vara medlem i IF Metall. Observera att det inte går att köpa biljetter på plats. Om du inte har något medlemsbevis kan du logga in på IF Metalls medlemsportal www.ifmetall.se/portal. Väl inloggad klickar du på  fliken “Studier/Organisation” och väljer “Skriv ut medlemsbevis”. Om du inte är registrerad på medlemsportalen är det bara att trycka på ”Registrera dig först” och följa anvisningarna.

klicka här för att ladda ned klubbladet i dess helhet.

I IF Metalls tidning Info nr 1/2008 kommenterar IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä avtalstexten när det gäller övertid. Eftersom det körs rätt så friskt med övertid på Scania just nu, tycker vi att det kan vara läge att belysa denna fråga. Här följer ett urklipp ur tidningen.

 

Är trötthet ett skäligt förhinder?

– Det måste bedömas i varje enskilt fall. För en person som har arbetat mycket under en period eller för en småbarnsförälder kan det mycket väl vara ett giltigt förhinder.

Arbetsgivaren måste också ha särskilda skäl för att beordra övertid. Att utnyttja de anställda för att arbeta övertid för att hela tiden klara produktionsmålen är inget giltigt skäl.

– Nej, avtalet bygger på att övertid får ske då särskilda behov uppstår. Till exempel när det har skett oväntade produktionsstörningar på grund av maskinhaveri eller tillfälliga arbetstoppar. Om det sker regelbundet under en period så är det ju snarare ett normalt tillstånd och då behöver man förmodligen anställa mer folk i stället för att köra övertid.

Om du vill läsa hela artikeln så finns den här (extern länk)

klicka här för att ladda ned klubbladet i dess helhet.

Från standard till fattigdom

Alliansens företrädare talar ofta om att människor ska kunna ha rätt till en ekonomisk grundtrygghet vid exempelvis sjukdom. Det låter ju bra. Men om man gräver lite djupare så står det klart att det Alliansen menar är ett välfärdssystem med långt lägre nivåer än vad vi är vana vid.

Vägen mot denna betydligt lägre nivå har inletts under de senaste åren. Som vi redogjort i tidigare nummer har nivån för A-kassan kraftigt försämrats. Samma sak har genomförts med sjukförsäkringen. Sjukersättningen har sänkts till maximalt 77,6 procent istället för 80. Inkomsttaket har dessutom sänkts från 424 000 till 318 000 kr per år. Det är en nivå som innebär att en 3-skiftsarbetare oftast får en ännu lägre ersättning än 77,6 procent om han/hon blir sjuk.

Alliansen hävdar att de följer en form av arbetslinje och att deras åtgärder ska ”stärka drivkraftena” att arbeta. Visst kan man förvänta sig att sjukskrivningsdagarna sjunker en aning med dessa regler, alla har ju helt enkelt inte råd att vara hemma. Men så mycket friskare blir man väl inte bara för att man får mindre pengar i plånboken?

Man har dessutom infört en gräns för hur länge man kan vara sjuk. De flesta som efter ett halvårs sjukskrivning bedöms ha förmågan att ta vilket annat slags jobb som helst, någonstans på arbetsmarknaden, förlorar sin rätt till sjukpenning och kan även bli uppsagd - Oavsett om det finns behov av arbetskraft inom det nya yrket eller ej.

Anses man inte kunna utföra något arbete har man 365 dagar på sig att bli frisk, sedan väntar utförsäkring för de flesta. Man blir helt enkelt utslängd från sjukförsäkringssystemet. I bästa fall har den som utförsäkras rätt till a-kassa, men i värsta fall får den utförsäkrade endast så kallat aktivitetsstöd på grundnivå, vilket motsvarar ca 4000 kr i månaden.

De som blir utförsäkrade hamnar ofta i Arbetsförmedlingens s.k. arbetslivsintroduktion. Tanken med arbetslivsintroduktionen är att den skall ge den utförsäkrade hjälp att komma ut i arbetslivet. Den nuvarande socialförsäkringsministern Cristina Husmark Perhsson är nöjd med systemet och hävdar att ”åtta av tio fått stöd att återgå till arbete genom arbetslivsintroduktionen hos Arbetsförmedlingen”. Den bittra sanningen är att mindre än två procent av de som genomgått arbetslivsintroduktionen idag har ett vanligt jobb (källa: Arbetsförmedlingen).

Det betyder att de flesta som utförsäkras fortfarande är så pass sjuka att de inte kan arbeta oavsett hur mycket pengar de förlorar.

Försäkring eller Bidrag?

Något som i sammanhanget är viktigt att nämna är att ersättning från Försäkringskassan vid sjukdom inte är ett bidrag. Alla förvärvsarbetande avstår lön i form av att arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgift för sina anställda. Det är dessa pengar som bär upp hela socialförsäkringssystemet.

Sjukersättning är en försäkring, precis som de vi har för hemmet, bilen och barnen, och alltså ingenting man gör sig förtjänt av eller får för att någon är snäll. Så hur låga nivåer på sjukförsäkringen är vi beredda att acceptera? Hur mycket av det vi betalar in vill vi kunna få tillbaka?

En försämrad arbetsmiljö

När det gäller arbetsmiljön har Alliansen gjort flera förändringar som riskerar att leda till försämringar när det gäller vår säkerhet på arbetsplatserna.

Alliansen inledde sin mandatperiod med att avskaffa Arbetslivsinstitutet (ALI). Institutet var erkänt som ett av världens bästa och hade till uppgift att forska kring arbetslivsfrågor för att kunna förebygga ohälsa på arbetsplatserna. ALI arbetade även med utbildning för att sprida kunskaper om hur arbeten bör organiseras för att förbättra hälsan och minska riskerna på arbetsplatser. Före nedläggningen hade vi alltså ett arbetslivsinstitut i världsklass, nu är Sverige ett av få moderna länder i världen som inte bedriver sådan forskning. I samma veva gjorde Alliansen drastiska neddragningar på Arbetsmiljöverket, vilket inneburit ett kraftigt minskat antal inspektioner av arbetsmiljön på svenska arbetsplatser.

De statliga anslagen till utbildningar för exempelvis skyddsombud togs också bort vilket tillsammans med nedläggningen av Arbetslivsinstitutet och vingklippningen av Arbetsmiljöverket innebär en avsevärd kompetensförlust vad gäller kunskap om arbete, säkerhet och hälsa. Detta kommer sannolikt innebära att vi på sikt får sämre arbetsförhållanden med  fler arbetsplatsolyckor, framförallt på de mindre arbetsplatserna.

Man har från regeringen, genom lagstiftning, dessutom i praktiken tagit bort företagens skyldigheter för rehabilitering och dessutom gjort det mycket lättare att göra sig av med folk som är sjuka eller skadade, en person som blir skadad på jobbet kan alltså relativt enkelt lämnas till sitt eget öde. Drivkraften för företagen att arbeta förebyggande försvinner i praktiken om man inte längre behöver ta ansvar för de sjukdomar och skador som uppstår i en dålig arbetsmiljö.

Effekten av dessa förändringar

I valrörelsen 2006 började alliansen använda uttrycket ”utanförskap” för att beskriva de i arbetsför ålder som av olika anledningar inte kan jobba. Man gick till val på att detta utanförskap skulle minskas. Med tanke på att Alliansen då räknade in föräldralediga, studerande med flera i begreppet så är det svårt att säga hur stort deras så kallade utanförskap är, men de har under de senaste åren alltså tagit bort arbetsgivarnas ansvar och drivkraft för att förebygga ohälsa och rehabilitera de som råkat illa ut. Man har gjort det lättare att säga upp sjuka. Man har gjort det hårdare att vara sjuk rent ekonomiskt. Man har infört utförsäkring - och tvingar därmed sjuka att söka arbete. Man har försämrat och fördyrat A-kassan så pass att ca 432 000 personer lämnat A-kassan de senaste åren. Som en parantes kan nämnas att utbetalningarna av socialbidrag ökade i ca 85% av landets kommuner och detta kan inte helt förklaras av lågkonjunkturen.

Sjuk, utsparkad, utförsäkrad och fattig, frågan är om det inte borde kunna symbolisera själva begreppet utanförskap.

klicka här för att ladda ned klubbladet i dess helhet.

Verkstadsklubben hälsar alla medlemmar välkomna tillbaka till arbetet efter semestern. Vi hoppas att ni alla haft en skön semester, med sol och bad tillsammans med era vänner och er familj.

Hösten 2010 kommer, som de flesta andra höstar, att vara intensiv. De första signalerna vi fått pekar redan på att företaget vill att det ska köras plus-SFA eller övertid på en del avdelningar.

Det är ju positivt att det går bra, men vi hoppas att företaget inte ska köra slut på sina anställda på en gång - det är långt kvar till nästa semester!

klicka här för att ladda ned klubbladet i dess helhet.