Sveriges näringsminister Maud Olofsson vill förändra LAS och göra arbetsmarknaden mer “flexibel”. Det betyder i klarspråk att arbetsgivaren skall få bestämma mer, och du mindre när det gäller dina villkor på arbetsplatsen.

De senaste åren så har frågan om LAS - Lagen om anställningsskydd flitigt debatterats. Flera allianspartier hävdar att denna lag är dålig och ska ändras, vissa går så långt att de vill att lagen ska bort. Denna kamp driver borgerliga partier tillsammans med Svenskt näringsliv (LO:s motpart på arbetsgivarsidan).

Flera av regeringspartierna - påhejade av Svenskt näringsliv - vill reformera Lagen om anställningsskydd så att nuvarande huvudprincip, sist in först ut tas bort eller underordnas en kompetensfaktor. Som namnet avslöjar innebär det att arbetsgivaren får undanta personer ifrån turordningsreglerna med hänvisning till kompetens. Man hävdar att detta är viktigt, inte minst för de små företagen.

Givetvis måste man ta hänsyn till kompetens när man varslar. Vi kan inte krama turordningsreglerna i den grad att företag går under för att de inte får behålla kompetent personal - men det är just den bilden som Svenskt näringsliv och allianspartierna förmedlar. Det är en felaktig bild. Man tar redan i dagens system hänsyn till både kompetens och antalet anställningsår.

Idag finns nämligen möjligheten för mindre firmor att på eget initiativ undanta två personer från turordningsreglerna. Detta är en möjlighet som de flesta av dessa företag inte utnyttjar när de gör sig av med personal.

De mindre företagen kan med andra ord inte uppleva dagens turordningsregler som något större problem eftersom man inte ens använder de möjligheter till avsteg som erbjuds.

Större firmor, eller mindre som vill göra fler undantag än de två, har all möjlighet att göra det genom förhandlingar med en facklig organisation. Man kan skapa en så kallad avtalsturlista i vilken man kan göra undantag från turordningsreglerna och istället väga in andra frågor - exempelvis kompetens. Om ett företag verkligen är beroende av kompetensen hos vissa anställda för att få verksamheten att fungera så skulle en uppgörelse om undantag inte vara svårt att träffa.

Ett annat argument som Svenskt näringsliv och flera av allianspartierna använder är att man genom att ta bort principen om ”först in, sist ut” skulle ge en minskad ungdomsarbetslöshet.

Effekten som det skulle ha på ungomsarbetslösheten är minst sagt oklar, men de uppenbara effekterna som detta förslag skulle innebära talar man mycket tyst om.

En konsekvens är att en stor maktförskjutning sker till arbetstagarnas nackdel och arbetsgivarens fördel. Med bakgrund av den politik som Alliansen bedrivit under sin mandatperiod kan vi anta att debatten egentligen syftar till att slå undan benen på fackföreningarna, man vill inte behöva förhandla.

Det vi som väljare måste ta ställning till är:

Ska vi ha ett regelverk vid uppsägning på grund av arbetsbrist, där någon form av mätbara och rättvisa parametrar utgör en ledstång. Om vi inte skall ha en turordning efter principen ”först in, sist ut”, vilken ordning skall vi ha? Skall de äldsta personerna få gå först eller kvinnorna? Tanken med den nuvarande principen är ju att en ung arbetssökande har en större chans att faktiskt komma in på arbetsmarknaden igen jämfört med en som till exempel är 58 år.

Drömmen för Svenskt Näringsliv och Alliansen är sannolikt att det ska vara helt fritt fram för arbetsgivarna att avskeda vem de vill enligt eget tycke och smak?

Ungdomsarbetslöshet och LAS

Den rekordhöga ungdomsarbetslöshet  som vi har måste vi komma tillrätta med. Man skall dock inte dra slutsatsen att arbetslösheten beror på turordningsreglerna.  Dessa regler gäller endast tillsvidareanställd (fast) personal. Ungdomar anställs idag ofta på vikariat, för viss tid etc. Med andra ord så har ungdomar otrygga anställningsformer.   De flesta ungdomar har hamnat i arbetslöshet under krisåren på grund av att deras tillfälliga tidsbegränsade anställningar har löpt ut. Nu vill Alliansen göra det möjligt att provanställa unga i upp till 18 månader (som det är nu får man provanställa i 6 månader som längst). Därigenom gör det otryggheten för unga på arbetsmarknaden ännu större.

Vilken ordning skall vi ha?

Så hur ska vi ha det nu, ska vi ha ett regelverk som är tydligt som innebär att personer med kortare anställningstid löper större risk att få gå före de som arbetat länge när det råder arbetsbrist. Ett regelverk som dessutom är möjligt att göra avsteg ifrån om företag och fack sätter sig ner tillsammans och skapar en gemensam bild av verkligheten. Eller ska vi byta ut detta mot en ny verklighet där godtycklighet får råda och där alla anställda har anledning att vara oroliga hela tiden?

Ordning och reda - eller vilda västern på arbetsplatserna, valet är ditt!

klicka här för att ladda ned klubbladet i dess helhet.

Nu kan du förtidsrösta vid vallokalerna eller på valmyndighetens bussar som kommer att stå utanför Scanias grindar vid följande tillfällen:

Tisdagen den 7 september kommer den till Scania Syd

Måndagen den 13 september finns den utanför Tekniskt Centrum

Har du inte med dig röstkortet så kan du få ett nytt utskrivet vid de ställen som du kan förtidsrösta. Du måste dock ha med dig en giltig legitimation. Om du vill ha hjälp att hitta din närmsta vallokal, klicka här. (Extern länk)

klicka här för att ladda ned klubbladet i dess helhet.

Bussarna till Kolmårdens djurpark den 4 och 5 september kommer att avgå vid följande tider:

Från Södertälje - Stortorget

Lördag: 07,50

Söndag: 07,50

Från Nykvarn - station

Lördag: 07,50

Söndag: 08,10

Från Järna - station

Lördag: 07,50

Söndag: 07.50

Observera att det kan vara en viss fördröjning på vissa avgångstider i Nykvarn och Järna, eftersom  vissa bussar startar i Södertälje och vissa går från Järna och Nykvarn direkt. Tid för hemfärd kommer att meddelas på bussarna.

klicka här för att ladda ned klubbladet i dess helhet.

Det finns ca 200 biljetter kvar till Kolmårdens djurpark för söndagen 5 september. Att tänka på  är att det kommer att genomföras kontroll av medlemskap vid entrén. Minst  en person per sällskap måste vara medlem i IF Metall. Observera att det inte går att köpa biljetter på plats. Om du inte har något medlemsbevis kan du logga in på IF Metalls medlemsportal www.ifmetall.se/portal. Väl inloggad klickar du på  fliken “Studier/Organisation” och väljer “Skriv ut medlemsbevis”. Om du inte är registrerad på medlemsportalen är det bara att trycka på ”Registrera dig först” och följa anvisningarna.

klicka här för att ladda ned klubbladet i dess helhet.

I IF Metalls tidning Info nr 1/2008 kommenterar IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä avtalstexten när det gäller övertid. Eftersom det körs rätt så friskt med övertid på Scania just nu, tycker vi att det kan vara läge att belysa denna fråga. Här följer ett urklipp ur tidningen.

 

Är trötthet ett skäligt förhinder?

– Det måste bedömas i varje enskilt fall. För en person som har arbetat mycket under en period eller för en småbarnsförälder kan det mycket väl vara ett giltigt förhinder.

Arbetsgivaren måste också ha särskilda skäl för att beordra övertid. Att utnyttja de anställda för att arbeta övertid för att hela tiden klara produktionsmålen är inget giltigt skäl.

– Nej, avtalet bygger på att övertid får ske då särskilda behov uppstår. Till exempel när det har skett oväntade produktionsstörningar på grund av maskinhaveri eller tillfälliga arbetstoppar. Om det sker regelbundet under en period så är det ju snarare ett normalt tillstånd och då behöver man förmodligen anställa mer folk i stället för att köra övertid.

Om du vill läsa hela artikeln så finns den här (extern länk)

klicka här för att ladda ned klubbladet i dess helhet.

Från standard till fattigdom

Alliansens företrädare talar ofta om att människor ska kunna ha rätt till en ekonomisk grundtrygghet vid exempelvis sjukdom. Det låter ju bra. Men om man gräver lite djupare så står det klart att det Alliansen menar är ett välfärdssystem med långt lägre nivåer än vad vi är vana vid.

Vägen mot denna betydligt lägre nivå har inletts under de senaste åren. Som vi redogjort i tidigare nummer har nivån för A-kassan kraftigt försämrats. Samma sak har genomförts med sjukförsäkringen. Sjukersättningen har sänkts till maximalt 77,6 procent istället för 80. Inkomsttaket har dessutom sänkts från 424 000 till 318 000 kr per år. Det är en nivå som innebär att en 3-skiftsarbetare oftast får en ännu lägre ersättning än 77,6 procent om han/hon blir sjuk.

Alliansen hävdar att de följer en form av arbetslinje och att deras åtgärder ska ”stärka drivkraftena” att arbeta. Visst kan man förvänta sig att sjukskrivningsdagarna sjunker en aning med dessa regler, alla har ju helt enkelt inte råd att vara hemma. Men så mycket friskare blir man väl inte bara för att man får mindre pengar i plånboken?

Man har dessutom infört en gräns för hur länge man kan vara sjuk. De flesta som efter ett halvårs sjukskrivning bedöms ha förmågan att ta vilket annat slags jobb som helst, någonstans på arbetsmarknaden, förlorar sin rätt till sjukpenning och kan även bli uppsagd - Oavsett om det finns behov av arbetskraft inom det nya yrket eller ej.

Anses man inte kunna utföra något arbete har man 365 dagar på sig att bli frisk, sedan väntar utförsäkring för de flesta. Man blir helt enkelt utslängd från sjukförsäkringssystemet. I bästa fall har den som utförsäkras rätt till a-kassa, men i värsta fall får den utförsäkrade endast så kallat aktivitetsstöd på grundnivå, vilket motsvarar ca 4000 kr i månaden.

De som blir utförsäkrade hamnar ofta i Arbetsförmedlingens s.k. arbetslivsintroduktion. Tanken med arbetslivsintroduktionen är att den skall ge den utförsäkrade hjälp att komma ut i arbetslivet. Den nuvarande socialförsäkringsministern Cristina Husmark Perhsson är nöjd med systemet och hävdar att ”åtta av tio fått stöd att återgå till arbete genom arbetslivsintroduktionen hos Arbetsförmedlingen”. Den bittra sanningen är att mindre än två procent av de som genomgått arbetslivsintroduktionen idag har ett vanligt jobb (källa: Arbetsförmedlingen).

Det betyder att de flesta som utförsäkras fortfarande är så pass sjuka att de inte kan arbeta oavsett hur mycket pengar de förlorar.

Försäkring eller Bidrag?

Något som i sammanhanget är viktigt att nämna är att ersättning från Försäkringskassan vid sjukdom inte är ett bidrag. Alla förvärvsarbetande avstår lön i form av att arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgift för sina anställda. Det är dessa pengar som bär upp hela socialförsäkringssystemet.

Sjukersättning är en försäkring, precis som de vi har för hemmet, bilen och barnen, och alltså ingenting man gör sig förtjänt av eller får för att någon är snäll. Så hur låga nivåer på sjukförsäkringen är vi beredda att acceptera? Hur mycket av det vi betalar in vill vi kunna få tillbaka?

En försämrad arbetsmiljö

När det gäller arbetsmiljön har Alliansen gjort flera förändringar som riskerar att leda till försämringar när det gäller vår säkerhet på arbetsplatserna.

Alliansen inledde sin mandatperiod med att avskaffa Arbetslivsinstitutet (ALI). Institutet var erkänt som ett av världens bästa och hade till uppgift att forska kring arbetslivsfrågor för att kunna förebygga ohälsa på arbetsplatserna. ALI arbetade även med utbildning för att sprida kunskaper om hur arbeten bör organiseras för att förbättra hälsan och minska riskerna på arbetsplatser. Före nedläggningen hade vi alltså ett arbetslivsinstitut i världsklass, nu är Sverige ett av få moderna länder i världen som inte bedriver sådan forskning. I samma veva gjorde Alliansen drastiska neddragningar på Arbetsmiljöverket, vilket inneburit ett kraftigt minskat antal inspektioner av arbetsmiljön på svenska arbetsplatser.

De statliga anslagen till utbildningar för exempelvis skyddsombud togs också bort vilket tillsammans med nedläggningen av Arbetslivsinstitutet och vingklippningen av Arbetsmiljöverket innebär en avsevärd kompetensförlust vad gäller kunskap om arbete, säkerhet och hälsa. Detta kommer sannolikt innebära att vi på sikt får sämre arbetsförhållanden med  fler arbetsplatsolyckor, framförallt på de mindre arbetsplatserna.

Man har från regeringen, genom lagstiftning, dessutom i praktiken tagit bort företagens skyldigheter för rehabilitering och dessutom gjort det mycket lättare att göra sig av med folk som är sjuka eller skadade, en person som blir skadad på jobbet kan alltså relativt enkelt lämnas till sitt eget öde. Drivkraften för företagen att arbeta förebyggande försvinner i praktiken om man inte längre behöver ta ansvar för de sjukdomar och skador som uppstår i en dålig arbetsmiljö.

Effekten av dessa förändringar

I valrörelsen 2006 började alliansen använda uttrycket ”utanförskap” för att beskriva de i arbetsför ålder som av olika anledningar inte kan jobba. Man gick till val på att detta utanförskap skulle minskas. Med tanke på att Alliansen då räknade in föräldralediga, studerande med flera i begreppet så är det svårt att säga hur stort deras så kallade utanförskap är, men de har under de senaste åren alltså tagit bort arbetsgivarnas ansvar och drivkraft för att förebygga ohälsa och rehabilitera de som råkat illa ut. Man har gjort det lättare att säga upp sjuka. Man har gjort det hårdare att vara sjuk rent ekonomiskt. Man har infört utförsäkring - och tvingar därmed sjuka att söka arbete. Man har försämrat och fördyrat A-kassan så pass att ca 432 000 personer lämnat A-kassan de senaste åren. Som en parantes kan nämnas att utbetalningarna av socialbidrag ökade i ca 85% av landets kommuner och detta kan inte helt förklaras av lågkonjunkturen.

Sjuk, utsparkad, utförsäkrad och fattig, frågan är om det inte borde kunna symbolisera själva begreppet utanförskap.

klicka här för att ladda ned klubbladet i dess helhet.

Verkstadsklubben hälsar alla medlemmar välkomna tillbaka till arbetet efter semestern. Vi hoppas att ni alla haft en skön semester, med sol och bad tillsammans med era vänner och er familj.

Hösten 2010 kommer, som de flesta andra höstar, att vara intensiv. De första signalerna vi fått pekar redan på att företaget vill att det ska köras plus-SFA eller övertid på en del avdelningar.

Det är ju positivt att det går bra, men vi hoppas att företaget inte ska köra slut på sina anställda på en gång - det är långt kvar till nästa semester!

klicka här för att ladda ned klubbladet i dess helhet.

Vi gick ut och frågade några medlemmar ute i verkstäderna om vad de tycker om Scanias beslut att ge 0,9 procents löneökning i år?

Robert Wiklund, DXMK Det är bedrövligt! Det är ett av få företag som gått plus förra året. Jag hade väntat mig mer.	Robert Hellgren, DABF Jag vet att de kan ge mer. Eftersom de anställda hjälpt Scania borde de kunna erbjuda mer till de anställda.	Mohamed Cehic, DGCM Jag tycker att IF Metall är för svaga och har lagt en för låg nivå från början. Scania kunde ge oss mer med tanke på hur vi ställer upp. Istället fick vi en glass och en cola inför semestern: Tack så in i he****te!	Peter Gustafsson, DGCD Det är förjävligt. Företaget kunde åtminstonne strukit timmar ur SFA-banken eller något. Vi ställer upp men Scania ställer ej upp för oss.

klicka här för att ladda ned klubbladet i dess helhet.

Vad skulle du säga om att utföra samma jobb mot mindre lön? Få som läser detta tycker nog att det låter som en bra idé. Det är precis det som håller på att hända. A-kassan är inte bara viktig för dem som blir arbetslös, den påverkar också din lön.

Innan semestern beskrevs attacken på a-kassan utifrån den aspekten som innebär att kraftigt höjda avgifter påverkar medlemsantalet och därmed blir ett sätt att ”bakifrån” försvaga fackföreningarna och de anställdas rättigheter. Vi berättade också om hur regeringen, genom att bryta upp den solidariska finansieringen av a-kassan, öppet beskriver hur de vill pressa ned lönenivån i branscher som vår. (Se faktaruta) Men a-kassan har ju inte bara blivit dyrare, den har också blivit sämre i och med den nuvarande regeringen.

Idag så kan man inte få ut mer än maximalt 14900 kr (före skatt) ifrån a-kassan oavsett vad man tjänat innan arbetslösheten. Detta tak förutsätter att man har arbetat heltid under det senaste året och att man inte har någon sjukfrånvaro över huvud taget. För en skiftarbetare med en lön (inklusive OB) på 25 000 kr motsvarar det strax under 60% av inkomsten. Enligt en rapport från SO (a-kassornas samorganisation) får med dessa nivåer som regeringen drivit igenom endast en av tio heltidare 80 procent av lön om de blir arbetslösa.

Fackföreningarna har alltid hävdat att vi måste ha en hög nivå i a-kassan och det finns flera skäl till detta. För det första så innebär en bra nivå i a-kassan ett skydd för de som har arbetet kvar, genom att en arbetslös inte är tvungen att sälja sig hur billigt som helst för att få arbeta.

Under förra året så kom krisavtalen med sänkt lön för första gången insmygande på våra arbetsplatser. Hade A-kassan hållit en bra nivå så hade rädslan för att bli arbetslös inte varit så stor. Nu valde man att sänka lönen för alla anställda då det var bättre med lägre lön än att bli arbetslös. Så såg det ut även redan för hundra år sedan, det var därför man skapade en a-kassa, och det är därför man försvarat den sedan dess.

A-kassan är i första hand ett skydd för dig som har ett arbete, för att din lön och dina villkor inte ska försämras när arbetslösa vill sälja sin arbetskraft till en lägre kostnad än den som redan har ett jobb.

En a-kassa med en nivå som man kan leva på under en omställningsperiod har också visat sig vara bra ur samhällsekonomiska perspektiv. Om en arbetslös känner att det finns tid att hitta ett nytt jobb så blir den så kallade ”matchningen” bättre, folk hamnar på rätt plats i arbetslivet och på så vis utvecklas arbetsmarknaden.

Föreställ dig att en läkare blir arbetslös när ett sjukhus läggs ned, och att denna läkare tvingas ta ett arbete som hotellreceptionist, kommer det då att utveckla vården i Sverige? Nej! De resurser som lagts ned på läkarutbildningen kommer inte till nytta. Jobbar hon/han länge som hotellreciptionist är dessutom chansen stor att delar av det hon/han lärt sig glöms bort.

Sverige har hittills varit framgångsrikt på grund av förmågan att lotsa rätt folk till rätt plats, men med nuvarande regelverk så hamnar folk på fel plats, och detta är ett slöseri med resurser. Att vi under en lång tid har haft ett trygghetssystem som innebär att folk inte måste sälja sig till första bästa jobberbjudande och att man kan få chansen till utbildning för att byta yrkesinriktning, har varit en av de viktigaste faktorerna för tillväxten, och detta system har lyft Sverige från ett av de allra fattigaste länderna i världen till ett av de rikaste på bara hundra år.

Reinfeldt har bytt denna modell som skapat välstånd och välfärd i hundra år mot ett nytt system. I Reinfeldts Sverige så har individualismen fått fäste, trygghetssystemen attackeras med snack om fusk, bidrag och utanförskap. Regeringen tycker att sänkta löner, sänkt trygghet och sänkt skatt ska vara den nya vägen fram. Detta system kommer att göra de rikaste lite rikare, men de allra flesta kommer på sikt att få reallönesänkningar.

klicka här för att ladda ned klubbladet i dess helhet.