Regeringen hävdar att de genom förändringarna i a-kassan och jobbskatteavdragen ökar sysselsättningen med ca 100 000 personer. Den bakomliggande teorin pratar regeringen dock inte högt om, åtminstone inte nu i valtider: De bygger på att lönenivåerna skall pressas ned och först då är det tänkt att jobben kommer.
När det gäller a-kassan har vi i en tidigare tagit upp hur denna påverkar våra lönenivåer: En a-kassa med lägre ersättningsnivåer sänker den s.k. reservationslönen – det vill säga, den lägsta lön som vi är villiga att ta ett arbete för.
En annan viktig förändring av a-kassan var differentieringen av a-kasseavgiften. Den innebär att du idag får du betala en högre a-kasseavgift om du jobbar inom en branch som har en högre arbetslöshet. Anledningen till detta beskrev Fredrik Reinfeldt själv i ett brev till en arbetskollega 2005:
Fördelen med denna lösning är att varje arbetslöshetskassa får incitament att begränsa den utbetalade ersättningen inom den egna kassan. [...]genom att fackförbunden dämpar sina lönekrav för att få ned arbetslösheten inom förbundet.
När det gäller jobbskatteavdraget hade regeringen samma syfte, vilket finansministerns förra statssekreterare - Per Jansson var tydlig med: jobbskatteavdraget ”sänker reservationslönerna”. Samma sak har konstaterats av regeringens expertfunktion – Finanspolitiska rådet. Den bakomliggande teorin är att lägre löner leder till fler jobb.
Regeringen har kritiserats av Finanspolitiska rådet för att de inte är tydliga med hur avdraget är tänkt fungera. Rådet menar att det förhindrar en rationell politisk diskussion om jobbskatteavdragets effekter.
Regeringen säger att de tycker att den svenska modellen fungerar bra och att lönesättningen skall skötas mellan arbetsgivarna och facken – inte av politiker. Samtidigt för man en politik som syftar till att pressa ned lönenivåerna.
I 2006 års valmanifest från Alliansen går också att läsa: ”Vi skall inte konkurrera med låga löner.” Det är ju precis vad regeringen försöker göra i och med att man försöker att skapa fler jobb på det här sättet.
Att regeringen inte är ärliga är ett demokratiskt problem – de lurar väljarna. Att Moderaterna dessutom kalla sig för ”Sveriges enda arbetarparti” går inte ihop med att arbeta för att driva ned arbetstagarnas löner, det är en lögn!
När det gäller a-kassan har vi i en tidigare tagit upp hur denna påverkar våra lönenivåer: En a-kassa med lägre ersättningsnivåer sänker den s.k. reservationslönen – det vill säga, den lägsta lön som vi är villiga att ta ett arbete för.
En annan viktig förändring av a-kassan var differentieringen av a-kasseavgiften. Den innebär att du idag får du betala en högre a-kasseavgift om du jobbar inom en branch som har en högre arbetslöshet. Anledningen till detta beskrev Fredrik Reinfeldt själv i ett brev till en arbetskollega 2005:
Fördelen med denna lösning är att varje arbetslöshetskassa får incitament att begränsa den utbetalade ersättningen inom den egna kassan. [...]genom att fackförbunden dämpar sina lönekrav för att få ned arbetslösheten inom förbundet.
När det gäller jobbskatteavdraget hade regeringen samma syfte, vilket finansministerns förra statssekreterare - Per Jansson var tydlig med: jobbskatteavdraget ”sänker reservationslönerna”. Samma sak har konstaterats av regeringens expertfunktion – Finanspolitiska rådet. Den bakomliggande teorin är att lägre löner leder till fler jobb.
Regeringen har kritiserats av Finanspolitiska rådet för att de inte är tydliga med hur avdraget är tänkt fungera. Rådet menar att det förhindrar en rationell politisk diskussion om jobbskatteavdragets effekter.
Regeringen säger att de tycker att den svenska modellen fungerar bra och att lönesättningen skall skötas mellan arbetsgivarna och facken – inte av politiker. Samtidigt för man en politik som syftar till att pressa ned lönenivåerna.
I 2006 års valmanifest från Alliansen går också att läsa: ”Vi skall inte konkurrera med låga löner.” Det är ju precis vad regeringen försöker göra i och med att man försöker att skapa fler jobb på det här sättet.
Att regeringen inte är ärliga är ett demokratiskt problem – de lurar väljarna. Att Moderaterna dessutom kalla sig för ”Sveriges enda arbetarparti” går inte ihop med att arbeta för att driva ned arbetstagarnas löner, det är en lögn!
Jobbskatteavdraget:
Reinfeldt påstår att jobbskatteavdraget hittills gett 75 000 jobb. Det finns skäl att starkt ifrågasätta den siffran, men i det här exemplet utgår vi från att han har rätt. Jobbskatteavdraget kostar samhället 70 miljarder kronor per år i minskade intäkter. Om vi för enkelhetens skull räknar med att det har gett 70 000 jobb innebär det en kostnad på 1 miljon kronor per anställd och år. Det är långtifrån ett imponerande resultat. För dessa pengar hade man istället kunna anställa 140 000 sjuksköterskor eller lärare. Det hade alltså gett fler jobb och dessutom en utbyggd välfärd.
Det finns anledning att ifrågasätta om jobbskatteavdraget hittills gett några jobb över huvud taget, men även om det gått så bra som regeringen tror, förblir det en dålig affär som först och främst lett till ökade inkomstskillnader i Sverige.
|