Det talas mycket om behovet av en “flexiblare” arbetsmarknad - nu senast har diskussionen åter tagits upp av arbetsgivarna i avtalsrörelsen och den återkommer med jämna mellanrum även hos de borgerliga partierna. Deras sätt att använda ordet ”flexibilitet” har oftast en mycket specifik betydelse: avsaknad av regler i lagar och centrala avtal - till exempel slopade turordningsregler i lagen om anställningsskydd, dispositiva kollektivavtal*, sämre anställningsvillkor för unga arbetstagare, sänkta krav på arbetsmiljö, minskade ingångslöner och så vidare.

Det finns andra sätt att definiera flexibilitet och i grunden är den svenska modellen ett mycket flexibelt system. Här bestäms vad man får och inte får göra i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i huvudsak genom kollektivavtal, inte genom lag. Det betyder att de som är anställda inom olika branscher genom sina fackförbund kan komma överens med arbetsgivarna om villkor som fungerar för både företagare och anställda. Reglerna kan anpassas efter förutsättningarna i en specifik bransch. I ett system som reglerar arbetsmarknaden genom lag är det mycket svårare.

Vi har haft ett mycket framgångsrikt företagsklimat i Sverige under större delen av 1900-talet. En viktig anledning till det är att det har funnits en politisk övertygelse om att vi inte skall konkurrera med lägre löner eller sämre villkor. Vi har valt att konkurrera med kompetens och att i grunden ha ett välfärdssystem som underlättar omställning mellan olika typer av arbeten. Det är sammantaget ett system som gör att individer inte krampaktigt håller kvar vid ett arbete - just för att det är ett arbete - utan att de vågar släppa taget och satsa på mer riskabla men innovativa utbilningar och yrken. Det skapar en rörlig arbetsmarknad och det gynnar utvecklingen inom svenskt företagande och ekonomi.

Att öka företagens makt genom att ta bort lagar och regler kommer att innebära försämrade villkor och löner för arbetstagarna, vilket leder till minskad köpkraft och ökad stelhet på arbetsmarknaden. Det kommer sannolikt resultera i ett fattigare Sverige med dålig utveckling inom svenska företag. Vi behöver istället satsa på utbildning och ett starkt välfärdssystem. Det är verkligen ett flexibelt system som ger goda förutsättningar att utveckla ett starkt företagande, låg arbetslöshet och med goda villkor för arbetstagarna.

*dispositiva avtal betyder att det centrala kollektivavtalet inte utgör någon nedre gräns. De lokala parterna på respektive företag kan teckna avtal som är sämre än det centrala.

Skribent: Niklas Säfström

När du är sjuk är du normalt sett skyldig att uppvisa sjukintyg till din chef från och med åttonde kalenderdagen i din sjukperiod. Sjukintyget uppvisar du normalt efter sjukperiodens slut. Gör du inte det riskerar du bli utan ersättning för din sjukskrivningsperiod och din frånvaro kan ses som olovlig.

Om du är sjuk väldigt ofta och/eller om din arbetsgivare misstänker att du är borta från jobbet av någon annan anledning än den du uppger kan arbetsgivaren kräva att du visar sjukintyg från och med första sjukdagen. För att arbetsgivaren skall få kräva det krävs det att de i förväg diskuterat det med den fackliga organisationen. Syftet med det är att förstadagsintyg inte skall få användas godtyckligt eller som någon form av bestraffning.

Om du anser att du blivit felaktigt belagd med förstadagsintyg, prata med din lokala fackliga organisation.

Skribent: Niklas Säfström

Under 2010 skrev Scania verkstadsklubb ett antal motioner till IF Metalls kongress och flera av dessa godtogs av IF Metalls kongress. En av dessa vad frågan om ökat inflytande för den anställda när det gäller övertidsarbete, en annan gällde trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Övertidsfrågan var med som en viktig fråga i avtalsförhandlingarna, men gick tyvärr inte att få igenom i denna avtalsrörelse. Bättre gick det med vår motion om trygghetsförsäkringen.

Tidigare har den som råkat ut för en arbetsskada endast fått full ersättning för inkomstförluster om arbetsskadan lett till mer än 14 dagars sjukskrivning. Om sjukskrivningen varat 14 dagar eller mindre har den anställda tidigare fått en karensdag och bara 80 % av lönen. Från och med 1 april har man istället rätt till full ersättning från första sjukskrivningsdagen.

Skribent: Niklas Säfström

När du är sjuk är du normalt sett skyldig att uppvisa sjukintyg till din chef från och med åttonde kalenderdagen i din sjukperiod. Sjukintyget uppvisar du normalt efter sjukperiodens slut. Gör du inte det riskerar du bli utan ersättning för din sjukskrivningsperiod och din frånvaro kan ses som olovlig.

Om du är sjuk väldigt ofta och/eller om din arbetsgivare misstänker att du är borta från jobbet av någon annan anledning än den du uppger kan arbetsgivaren kräva att du visar sjukintyg från och med första sjukdagen. För att arbetsgivaren skall få kräva det krävs det att de i förväg diskuterat det med den fackliga organisationen. Syftet med det är att förstadagsintyg inte skall få användas godtyckligt eller som någon form av bestraffning.

Om du anser att du blivit felaktigt belagd med förstadagsintyg, prata med din lokala fackliga organisation.

Skribent: Niklas Säfström

De 170 ombuden från olika arbetsplatser och branscher, sa på IF Metalls avtalsråd i dag ja till förslaget om nya avtal för 171 000 medlemmar på sex olika avtalsområden.

– Avtalet ger förutsättningar för både reallöneökningar och för att bli normerande, säger IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven.

– Jag väntar nu med spänning på att den första direktören som talat om kris, nu själv också säger att "jag kommer att ta ut max 3 procent i egen löneökning och bonus", sa IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven på avtalsrådet i dag, torsdag.

Det preliminära avtalet träffades den 12 december och ger en löneökning på 3 procent från och med den 1 februari 2012.

Överenskommelserna finns att läsa i sin helhet på IF Metalls medlemsportal.

I måndags presenterades en preliminär överenskommelse om nya kollektivavtal mellan IF Metall och motparterna inom industrin. Se Stefan Löfven berätta om vägen till avtalsuppgörelsen och om innehållet i avtalet.

För att se klippet nedan krävs internetåtkomst. Har du bara tillgång till intranätet på Scania så kan du även se klippet här.

I dag (12/12) sa IF Metalls förhandlingsdelegationer ja till nya preliminära avtal som ger 3 procent i löneökningar från och med den första februari nästa år.

– Det ger förutsättningar för reallöneökningar, säger IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven.

Avtalen som tecknats är Teknikavtalet IF Metall, Stål- och metallavtalet, Gruvavtalet, avtalet för Kemiska fabriker, avtalet för Allokemisk industri och Gemensamma Metallavtalet. De berör 171 000 medlemmar.

Samtliga sex avtal löper på 14 månader från och med den 1 februari 2012 till och med den 31 mars 2013.

Räknat på snittlönen, cirka 24 300 kronor, för IF Metalls största avtalsområde, Teknikavtalet, ger de 3 procentens ökning en genomsnittlig löneökning på 730 kronor. Även ob- och skifttillägg ökar med 3 procent.

– Vår bedömning är att avtalen ger förutsättningar för reallöneökningar under 2012 liksom att svensk industris konkurrenskraft bibehålls så att jobben inte äventyras, säger IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven.

Inför avtalsrörelsen ställde arbetsgivarna hårda krav på att få bestämma mer över arbetstiden samt att lokalt kunna göra försämringar av avtalen. Inget av detta blir nu verklighet.

– Vi lyckades stoppa de attackerna, säger Stefan Löfven.

Gemensamma arbetsgrupper med representanter från både arbetsgivare och fack kommer att arbeta vidare med frågor gällande utbildning i stället för uppsägning, jämställdhet, rehabilitering och företagshälsovård. I och med att avtalen nu är i hamn träder också den överenskommelse om förbättringar gällande avtalsförsäkringar, som Svenskt näringsliv och LO träffat, i kraft.

De preliminära överenskommelser som har tecknats i dag ska behandlas på IF Metalls avtalsråd nu på torsdag den 15 december.

Läs mer i det senaste nummret av avtalsextra som du hittar här.

Texten är hämtad fårn IF Metalls hemsida

IF Metalls förhandlingsdelegationer är inkallade till lunchtid på söndag. Någon sluttid är inte utsatt.
– Vi gör nu ett ännu ett allvarligt försök att träffa nya avtal, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Att förhandlingsdelegationerna för Teknikavtalet IF Metall, Stål- och metallavtalet, Gruvavtalet, Allokemiska avtalet, Kemiska fabriker samt Gemensamma metallavtalet nu träffas innebär givetvis också att IF Metall, under ledning av de opartiska ordförandena, är beredda på fortsatta förhandlingar med förhoppningen om att dessa ska leda fram till nya avtal.

IF Metall har sedan tidigare kallat in avtalsrådet torsdagen den 15 december.

Avtalsrådet är rådgivande till förbundsstyrelsen i riksavtalsfrågor och består av 170 ledamöter från olika arbetplatser och avtalsområden.

Frågorna är många om vad som gäller under det tillfälligt avtalslösa tillstånd som nu råder. Här svarar vi på några av funderingarna.  Se också IF Metalls förbundsorförande Stefan Löfven berätta om det nuvarande läget i avtalsförhandlingarna. För att se klippet nedan krävs internetåtkomst. Har du bara tillgång till intranätet på Scania så kan du även se klippet här.

Natten mot torsdagen löpte sex av IF Metalls riksavtal ut och vi befinner oss därför i ett tillfälligt kollektivavtalslöst tillstånd. Många undrar vad som händer och om det är dags att trycka på knappen och varsla om konflikt.

– Konflikt i sig är inget mål, utan vårt medel. Ingen vinner en konflikt till 100 procent. Därför måste vi hålla balans. Men vi tvekar inte att använda knappen om det blir nödvändigt, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Nu följer partsgemensamma överläggningar enligt regler i det nya Industriavtalet, se tidsschemat nedan. Reglerna syftar till att tvinga parterna att fortsätta samtalen och inte sitta tysta och vänta ut varandra på var sitt håll.

Delar av det tidigare kollektivavtalets regler och villkor gäller fortfarande på arbetsplatsen och så länge det är ett tillfälligt kollektivavtalslöst tillstånd. Lokala förhandlingar är fortfarande möjliga. Dock är det viktigt att inte teckna lokala avtal

om till exempel löner och allmänna villkor. För IF Metall gäller förhandlingsordning som vanligt.

Texten är hämtad från IF Metalls avtalsnytt nr. 11