INSÄNDARE!

  • RSS
  • Subscribe

Archives

Tuesday, June 25, 2013 11:55:00 AM Categories: Insänt

 

 

 

 

Vi är på väg mot rekordtakter. Efter en halvknackig start på året med ett par (påtvingade) lediga fredagar så har allt vänt spikrakt upp. Verkar det som i alla fall. Vi jobbar SFA söndagar för att takten inte räcker till. Vi jobbar Toyota timmen för att vi inte kan producera den satta takten. Övertids uttaget är väldigt stort just nu. Syns det i plånboken? Eftersom att vi jobbar i en väldigt känslig bransch så kommer vi aldrig att kunna jobba tillbaka de minustimmar vi faktiskt är skyldiga företaget. När vi ska jobba söndagar räknas det som en vanlig dag och det ska till ganska skapliga skäl för ledighet. Men fredagarna, som nästan alltid infaller på vinterhalvåret, när det ändå inte finns något att göra, är vi tvingade att gå hem och således ”utnyttja vår flexibilitet”. Hur är detta rimligt? Man är tvingad att gå hem även om man inte vill för att sedan vara tvungen att jobba igen timmarna när väder och aktivitetsförutsättningarna är helt andra. Känns som ett dåligt byte! Vi är även tvungna att jobba den förhatliga timman på kvällsskiftet. Likadant här är det svårt att få ledigt. Trots denna beskrivning av vår situation så är det förvånansvärt få fall där anställda tar kontakt med facket för att dom blivit nekade ”ledigt”. Jag skriver ledigt med citationstecken för jag tycker att den tiden vi jobbar är redan vår så du ska inte behöva be om ledigt.

 

Krisen 08-09 hade vi en omröstning på Scania om att gå ner i arbetstid och sänka vår lön för att på så sätt få behålla våra jobb. Med ren och skär skrämselpropaganda så röstades förslaget igenom. Det ska nämnas att trots den väldigt låga efterfrågan på lastbilar runtom i Europa (vi gick till och med i skolan varannan vecka) så gick Scania med vinst det året. Det var tal om att få tillbaks en hel del av det vi avstått när det väl vände. Vart tog det vägen? Jag förlorade iallafall mer än de 5000 kr vi fick på en decemberlön om det var 09 eller 10 minns jag inte. Efterkristiden har präglats av väldigt låga procentsatser i löneavtalen centralt, under 3 års tid har det varit osäkert läge som gjort att vi inte heller på det lokala har kunnat få ett endaste dugg. Nu när vi väl fick något så handlade det om 1,26 mer än det centrala skulle ha gett. PÅ 2 ÅR. Alla de räkneexemplen vi får se när vi ska räkna ut våra nya löner är baserade på genomsnittslönen för en IF metallare eller ibland Scania Södertälje. Många här på Scania är inte i närheten av den lönen. Vi fick individbaserad löneökning (alla får % på sin egen grundlön) vilket gör att även om det inte är många kronor det handlar om så ökar glappet till kaross, måleri, Södertälje och den genomsnittlige IF Metallaren. Återigen, hur är det rimligt när vi på alla fackmöten tar upp att vi vill ha samma lön som resten av, åtminstone, Scaniaarbetarna, då jag anser att vårat jobb är lika mycket värt som deras. Är trött på att höra att det är ”dyrare ätt leva i Södertälje”. Jag tänker inte heller nämna vad jämförbara konkurrenter har i lön för det vet vi ju allihop.

Jag vill kunna arbeta här och ändå ha ett liv och intressen utanför. Det är väldigt svårt just nu då Scania tar väldigt mycket och ger desto mindre tillbaka. GE oss ett bättre SFA avtal än det vi har för annars kommer vi inte att kunna jobba tills pensionen. Visstidsanställ/fastanställ folk så dom vågar satsa på familjelivet/hobbyn/livet utan att behöva vara rädda för att bli utsparkade inom en 2 veckors period. Sluta göm er bakom den falska myten om att ”Scania är en attraktiv arbetsplats” bara för att ni har 900 sökande till 30 platser, folk är tvingade att söka jobb om ni inte visste det oavsett egentligt intresse. Ge oss en rimlig lön för det arbete vi utför så ska ni nog se att engagemanget som är så viktigt blir bättre.   

                           

 Ge tillbaka det ni borde ha gjort för länge sen.

 

Stefan

 

 

Share This Using Popular Bookmarking Services

Site Map | Printable View | © 2008 - 2024 Verkstadsklubben Scania Oskarshamn | Kontakt