Därför ska industrin ”sätta märket”

  • RSS
  • Subscribe
Tuesday, September 1, 2015 9:31:00 AM Categories: Från Förbundet

 

I Sverige finns en bred samsyn om att det är exportindustrin som ska "sätta märket" för löneökningarna i de centrala kollektivavtalen. Men vad innebär det egentligen? Och varför är det så viktigt? 

 

Vad är märket?
Med märket menas den löneökning som fungerar som riktmärke för avtalsförhandlingarna i samtliga sektorer på svensk arbetsmarknad.

Vem sätter märket?
Det finns en bred enighet om att det är facket och arbetsgivarna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn, alltså exportindustrin, som ska sätta märket för löneökningarna.

Varför just industrin?
Exportindustrin är särskilt lämpad att sätta märket. Dels för att den är stor, men framför allt för att löneökningstakten då tar hänsyn till företagens konkurrenskraft gentemot omvärlden.

Sverige är ett litet exportberoende land. För att vi ska kunna importera sådant vi inte själva kan producera – till exempel olja, bomull och bananer – krävs exportinkomster, och det i sin tur kräver en industri med god internationell konkurrenskraft. Det är därför som den svenska industrins lönekostnader inte kan avvika alltför mycket från våra konkurrentländer (exempelvis Tyskland).

Vad bestämmer löneutrymmet?
De ekonomiska förhållandena inom exportindustrin skiljer sig jämfört med övriga sektorer på arbetsmarknaden.

I exempelvis kommuner, stat och landsting bestämmer skattenivån utrymmet för de anställdas löneökningar.

I exportindustrin däremot, bestäms löneökningsutrymmet utifrån lönsamheten i industrin. Därför kan inte heller kostnaden för lönerna, under någon längre period, vara högre än i våra viktigaste konkurrentländer. Det kallas ofta ”i takt med Europa” eftersom våra viktigaste konkurrentländer finns just i Europa.

Om inte industrin är märket – vad händer då?
Antingen blir löneökningarna för höga och då slås svensk industri ut, eftersom företag i andra länder då konkurrerar ut våra företag. Då drabbas industriarbetarna av arbetslöshet, det blir mindre pengar till välfärden och arbetslösheten sprider sig till andra sektorer. Eller också blir löneökningarna för låga, och då ökar företagens vinster och de anställda får inte ut sin beskärda del.

Kan någon annan sätta märket?
Teoretiskt ja, men andra sektorer kan vältra över löneökningar på konsumenter, hyresgäster, skattebetalare med flera. Det innebär att inflationen stiger, vilket får till följd att reallöneökningarna uteblir och arbetslösheten ökar.

Hur sätts märket?
I en dragkamp mellan industrifacken och arbetsgivarna där en rad olika faktorer vägs in, till exempel:
– hur stor är produktivitetsökningen i företagen?
– hur stor förväntas inflationen vara kommande år? (inflationsmålet)
– vad har de anställda för krav på ökade reallöner?
– är löneökningen förenlig med industrins konkurrenskraft?
– kan löneökningen leda till ökad eller minskad arbetslöshet?

Hur viktig är egentligen industrin för Sverige?
Industrin sysselsätter, direkt och indirekt, närmare en miljon människor. Industrin står för huvuddelen av Sveriges exportinkomster och utgör 20 procent av Sveriges BNP. Industrin och industriarbetarna är centrala för kommunernas skatteintäkter och för samhällsservice av olika slag.

 

(Texten är hämtad från http://www.ifmetall.se)

 

Share This Using Popular Bookmarking Services

Site Map | Printable View | © 2008 - 2019 Verkstadsklubben Scania Oskarshamn | Kontakt