Hej på er igen medlemmar! Jag skrev i förra numret av våran Hyttbyggare om övertidssituationen. Frustrationen är stor många ringer och undrar, hur länge ska detta pågå. Får man ingen rätsida på detta problem? För ett problem är det ,vi har som ni vet sedan tidigare en diskussion uppe med företaget om att man måste lösa denna övertidsproblematik, vi har. även en förhandling igång kring detta. Som situationen har varit och fortfarande är så är detta i längden ohållbart. Vi måste få en lösning på detta nu. Jag vet att företaget försöker lösa detta med olika åtgärder, men än så länge har detta inte givit någon effekt. Utan vi får hoppas att man får fram ett arbetssätt som gör att vi kommer in i ett normalläge som gör att vi slipper all övertid. Jag vill med detta också passa på att önska er medlemmar en riktig skön semester.

M.vh Mikael ”Sippa” Johansson.

Hej på er alla medlemmar. Nu börjar nedräkningen inför semestern. Semester är något som verkligen behövs nu efter den rörighet och all den övertid som har varit under våren. Jag förstår den frustration som ni  känner när man gör ett bra jobb men att det inte räcker till utan det blir övertid i stället. Vi på klubben ser allvarligt på detta  för att belastningen på er medlemmar är för stora och det kan i sin tur kan orsaka utbrändhet. Vi har som ni vet denna fråga uppe med företaget och för en konstruktiv diskussion, men vi måste försöka att få till en lösning inom den närmsta tiden för detta håller inte, vi kan inte vänta för jag har medlemmar som ringer mig varje dag för att dom  är frustrerade kring sin arbetssituation. Försök nu att inte stressa utan jobba lugnt och metodiskt, jag vet att det inte är lätt, men för att komma till rätta med problembilden och få upp alla problem till ytan måste ni signalera.

M.vh Mikael ”Sippa” Johansson           

Vem bär ansvaret om det sker en allvarlig olycka på grund av ren jävla utmattning? Förr eller senare kommer den med betoning på förr.

/Slutkörd!

Hyttbyggaren går som vanligt den här tiden på året ut med information om regelverk om semesterdagar och semesterlön etc.

Förläggning av semestern.

Förläggningen av huvudsemestern blir veckorna 29 till 32, d.v.s. 18 juli till 12 augusti. Huvudregeln är att facket och arbetsgivaren kommer överens om när semestern skall läggas ut. Är man inte överens beslutar arbetsgivaren. Enligt semesterlagen är arbetsgivaren dock skyldig att ge arbetstagarna en sammanhängande ledighet på minst fyra veckor under perioden juni-augusti. Det finns ingen självklar rätt till den femte veckan i anslutning till de fyra stoppveckorna. En lokal förhandling om semesterförläggning är genomförd i företaget. Parterna är överens att semesterplaneringen ska vara klar innan mars månads utgång. Besked till medarbetaren om annan semesterförläggning än ovanstående fyra veckor ska ges senast två månader innan huvudsemesterns förläggning.

Semesterdagar

Det är semesterlagen som styr beräkningen av antalet semesterdagar. Intjänandeår för årets semester är 1 april 2011 till 31 mars 2012. Antalet anställningsdagar under ovanstående period divideras med 365 för att sedan multipliceras med 25. Avrundning görs uppåt. Om man haft frånvaro under året som inte är semesterlönegrundande avräknas de från anställningstiden. Vad som är semesterlönegrundande frånvaro framgår i semesterlagen, den kan vara egen sjukdom, del av föräldraledighet, viss typ av utbildning mm.

I det här sammanhanget kan det vara viktigt att förtydliga regeln om sparande av dagar. Man kan endast spara betalda dagar som överstiger 20 till nästa semester år. När det gäller sparande av semesterdagar finns det ett koncernfackligt avtal som säger att man kan spara upp till 50 dagar i en enskild semesterbank.

Som nyanställd kan man också ha rätt till förskottssemester under förläggningen av huvudsemestern.

Semesterlön

Semesterlönen är ordinarie månadslön med semestertillägg. Semestertillägget för huvudsemester betalas ut i förskott på junilönen för 20 dagar. Maximalt kommer 20 dagar att betalas ut, när det inte finns 20 dagar kommer verkligt antal dagar att betalas ut. Sparade dagar kan inte betalas ut i förskott, de betalas som tidigare i efterskott. Det som betalas ut är det fasta tillägget 0,8 % per dag av ordinarie månadslön samt ev. rörliga delar. Den ”rörliga” delen bestäms av ett koncernavtal, det är 14 % av den de semesterlönegrundande tilläggen (i första hand OB- och övertidsersättningar) som man erhållit under föregående kalenderår divideras med antalet semesterdagar. Beloppet ska framgå på lönespecen från majlönen.

Exempel: Månadslönen är 24000 kr. Det fasta tillägget 0,8 procent blir 192 kr/dag. Det rörliga tillägget beräknas i huvudsak på föregående kalenderårs övertid- och ob-ersättningar. Om summan av OB- och övertidsersättningen under föregående år var 25000 kr hamnar det rörliga tillägget på 3500 kr. Det innebär 3500 kr/25 dagar = 140 kr per dag.

Totalt semestertillägg blir då 192 kr + 140 kr = 332 kr per dag. OBS: Detta är endast ett exempel.

Förskottsutbetalning

Förskottsutbetalning av semesterpengar kommer att ske på junilönen.

De pengar som betalas ut är den rörliga delen och 0,8 procenten.

Maximalt kommer upp till 20 dagar att betalas ut.

När det inte finns 20 dagar kommer det verkliga antalet dagar att betalas ut.

Sparade dagar och dagar överstigande 20 i årets semester kan inte betalas ut i förskott,

de betalas ut som tidigare i efterskott.

Det är endast vid huvudsemester som man kan erhålla förskottsutbetalning av semesterdagar.

Vid anmäld sjukdom under semesterperioden erhåller man som vanligt sjuklön i efterskott.

Förskottsutbetalningen av semesterdagar behåller man.

Ovanstående regleras automatiskt i företagets lönesystem.

Den som inte vill ta ut semesterpengar i förskott eller ta ut ett färre antal semesterdagar i förskott meddelar sin löneadministratör detta.

Ett arbete pågår sedan någon månad tillbaka mellan verkstadsklubben och företaget om nuvarande lönesystem på MB och MC. Mötena är inlagda var 14:e dag. Arbetet pågår på ett bra och konstruktivt sätt. Målsättningen är att komma fram till ett förslag senast under september månad i år. Därefter kommer klubbstyrelsen att ta ställning till hur vi fortsätter, om det blir en arbetsplatsomröstning eller inte.

 Parallellt med arbetet om nytt lönesystem på MB och MC pågår samma arbete både på DynaMate och på Intralog. På Intralog är gruppstyrelsen och företaget överens om att göra förändringar. I Intralog finns den gamla kompetensstegen kvar. Målsättningen är att bli klara med ett förslag till hösten, allt pekar på en vidareutveckling på kompetensstegen. På DynaMate har lönesystemsdiskussioner också påbörjats. Från gruppstyrelsens sida finns det idéer om förändringar, deras lönesystem är samma system som MB och MC hade innan nuvarande lönesystem. Ett nytt lönesystem är en lokal förhandling i klubben. Klubbstyrelsen har det slutliga ansvaret.

Stressigt värre

Scania kör hårt med att effektivisera och vi märker att företaget "pushar" sin personal till bristnings-gränsen. Vi som skyddsombud påpekar i riskanalyserna vi gör innan förändringar, brist på tid och den höga beläggningen.

Företaget brukar säga att personalen efter någon vecka arbetat in takten så det gäller att utmana.

Får till mig från personal med olika befattningar att vi på vissa posi-tioner till och med har över 100% beläggning på normal bilar. Hur det kan vara möjligt med SPS och respekt för individen är en gåta, men tydligen så är det okej.

Nu ställer jag mig frågan hur arbetas det på linerna om vi ändå klarar av att leverera produktion. Visserligen ser vi allihopa att det är minus på tavlorna, men hur många är helt slut efter en arbetsdag? Jobbar vi på raster? Tar vi oss tid att hämta en mugg vatten under produktion?

Gör dig själv och dina nära en tjänst. Tagga ner och jobba lugnt och metodiskt. Det finns bara ett i värl-den som är säkert och det är att vi kommer dö, men vi behöver ju inte påskynda den processen.

/Leine Johansson

Skyddsombud MCAA

Arbetstiderna som gäller från den 1:e april 2007

2- skift:

Förmiddagsskiftet

Måndag till torsdag 06.24-15.12 (rast 0,5+0,3 tim) 8 timmar

Fredag: 06.24-12.24 (rast 0,3 tim) 5,7 timmar

=37,7 timmar förmiddagsveckan.

 

Eftermiddagsskiftet

 Måndag till torsdag 15.12-23.12 (rast 0,3 tim) 7,5 timmar

 Fredag: 12.24-18.36 (rast 0,3 tim) 5,9 timmar

 =35,9 timmar eftermiddagsveckan

 Snittarbetstiden per vecka för 2-skift är 36,8 timmar (22 min komp/vecka)

 

 

 

Ständigt förmiddagsskift:

 

 Måndag till torsdag 06.24-15.12( rast 0,5+0,3 tim) 8 timmar

 Fredag 06.24-13.18 (rast 0,3 tim) 6,6 timmar

Arbetstiden per vecka för ständigt förmidadagsskift är 38,6 timmar

(22 min komp/vecka)

 

 

Ständigt eftermiddagsskift:

 

Måndag till torsdag 15.12-23.12 (rast 0,3 tim) 7,5 timmar

Fredag: 11.30-18.36 (rast 0,3 tim) 6,8 timmar

Arbetstiden per vecka för ständigt eftermidddagsskift är 36,8 timmar

(22 min komp/vecka)

 

 

 

Dagtid:

 

Måndag till fredag 06.30-15.18 (rast 0,5+0,3 tim) 8 timmar

Arbetstiden per vecka för dagtid är 40 timmar (106 min komp/vecka)

 

Nattskift:

 

Söndag 22.48-06.24

Måndag 23.12-06.24

Tisdag-torsdag 24:00-06:24

 Arbetstiden per vecka för nattskift är 34 timmar (94 min komp/vecka)

 

Om du har gjort en individuell överenskommelse med din chef om arbetstider, så gäller den överenskommelsen.

 

Utifrån att företaget nu har kommit till oss och är villiga att sätta sig ner och förändra det befintliga lönesystemet, så har Verkstadsklubben beslutat att skjuta på arbetsplatsomröstningen. Det har hela tiden varit klubbens målsättning att få företaget till förhandlingsbordet, så för att det inte blir någon omröstning just nu så betyder detta  inte att vi har förkastat omröstningen helt. Vi har nu en tidsplan tillsammans med företaget som löper ut den siste september, och har det inte skett några positiva förändringar då så kommer  vi att på nytt ta upp diskussionen angående arbetsplats omröstningen. Vi har  även under hela resans gång varit tydliga med att om det händer något på vägen, så ska vi inte vara ovilliga att komma till förhandlingsbordet.

Förbundsstyrelsen har beslutat att höja arbetslöshetsavgiften från 75 kronor per månad till 125 kronor per månad. Höjningen gäller från och med den 1 juni 2012.

Höjningen beror på att allt fler medlemmar har blivit arbetslösa de senaste månaderna och att IF Metalls a-kassa därmed fått ökade kostnader. Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen sker bland annat genom att medlemmarna i a-kassorna betalar en tredjedel av den utbetalda arbetslöshetsersättningen i respektive a-kassa. När fler och fler medlemmar blir arbetslösa och erhåller arbetslöshetsersättning ökar därmed också kostnaderna.

Det är viktigt att tydliggöra att avgiftshöjningen inte kommer förbundet eller a-kassan tillgodo. Höjningen betalas i sin helhet vidare till statskassan.

Medlemsavgiften i förbundet är oförändrad. Den högsta och lägsta medlemsavgiften är oförändrat 226 respektive 565 kronor per månad. Lägsta totala avgift blir från och med 1 juni 351 kronor per månad och högsta totala avgift blir 690 kronor per månad.

Med anledning av det partgemensamma förslag om Korttidsarbete som bl.a. vårt fackförbund IF Metall ställt sig bakom har verkstadsklubben lämnat en skrivelse till förbundet.

Förslaget kommer att innebära att IF Metalls Krisavtal från våren 2009 kommer att upphöjas till lagstiftning i Sverige. Vårt förbund och regering kommer att tillsammans göra det möjligt för enskilda företag att lägga över kostnader på den anställde och skattebetalarna. Dessutom kommer förslaget innebära en lönenedpressande utveckling för oss lönearbetare.

Klubbens kritik på korttidsavtalet är det strider mot den fackliga tanken att vi gett varandra ett löfte att inte konkurera om arbetstillfällen med sänkta villkor och löner. Det är därför vi har kollektivavtal på arbetsplatserna. Dessutom lägger man ansvaret återigen på den lokala klubben eller avdelningen. Klubbarna riskerar att bli utpressade att säga ja till ett lönesänkningsavtal. Vi har i det läget inget stöd att hämta från vårt förbund.

Det finns inte heller några garantier i förslaget mot uppsägningar. En arbetsgivare kan därmed både sänka lönen och säga upp anställda. Förra gången 2009 sänkte Intralog både lönen och sa upp folk samtidigt. Det finns ingen paybackklasul, som skulle kunna innebära att företaget p.g.a. kraftigt sänkta kostnader under en kristid återhämta sig och sedan gå med stora vinster, se Scania som exempel, och då skulle kunna återbetala det som vi anställda bidraget med. Vår uppmaning är att säga nej till detta förslag.