Nedan följer en text som idag publicerades i Dagens Arbete, där en representant vid namn Gunnar Kilian från de tyska IG Metall uttalar sig om rådande situation samt det avtal som slutits i samband med en eventuell affär.
foto: Harald Gatu
Volkswagens bud på Scania: Nej, Scaniajobben kommer inte att flytta utomlands. ”Det är emot våra traditioner och vår företagskultur” säger Gunnar Kilian från facket på Volkswagen. Han tycker inte att de anställda behöver vara rädda, säger han i en DA-intervju om jobbgarantier, tyska traditioner och Scanias framtid.
– Scania är ett fantastiskt bra och välskött företag, ingen vill ändra på det, säger han.
Gunnar Kilian är generalsekreterare för Volkswagens världsråd Global Works Council och medlem i metallarbetarfacket IG Metall. Han ansvarar för frågor som rör Audi, Porsche och koncernens bägge lastbilstillverkare MAN och Scania.
Facket har en stark ställning inom Volkswagen-gruppen. Dess starka position härrör från återuppbyggnaden av företaget efter det andra världskriget.
Både delstaten Niedersachsen och de fackliga organisationerna gavs stort inflytande. Hälften av bolagsstyrelsen är de anställdas representanter. Allt är reglerat i lag, das VW-Gesetz.
– Den lagen är väldigt viktig för oss, säger Gunnar Kilian.
– Vi har regler som hjälper till att säkra jobben vad gäller ekonomiska aspekter. I bolagsstyrelsen krävs två tredjedels majoritet för att starta nya produktionsenheter eller för att flytta tillverkning från den ena enheten till den andra.
– Med den här lagen i ryggen kan vi ha ingående överläggningar med ledningen om nya produktionsenheter behöver byggas och vilka följder det skulle få för andra enheter inom VW.
– Det är ett viktigt arbete eftersom vi har över 100 produktionsenheter över hela världen. Ett exempel: När vi bygger en ny mellanstor bil i USA måste vi analysera hur det påverkar tillverkningen och försäljningen av Passat i Europa. Vad händer med försäljningen i Europa? Hur mycket kan vi sälja på den nya marknaden? Detta är en av de viktigaste delarna av VW-lagen, att gemensamt kunna analysera konsekvensen av strategiska beslut.
Och ni från facket får tillgång till all relevant information?
– Javisst, vi får tillgång till all viktig information och innan beslutet tas för vi naturligtvis samtal med vår ledning för att reda ut alla frågetecken. Vad innebär beslutet för alla fabriker? Hur kan vi trygga jobben i koncernen? Det är viktiga frågor som vi måste ha svar på innan vi går till beslut.
– Jag vet att många frågar sig om vår Volkswagen-kultur är till för att skydda jobben i Tyskland. Men så är det inte. Vi har en lång tradition av fackligt samarbete över gränserna. Vi var den första industrikoncernen som hade ett European Works Council (europeiskt företagsråd, där fackliga representanter från olika länder får information av ledningen/red). Vi fick vårt företagsråd till och med före EU:s direktiv. Några år bildade vi därutöver en världsomspännande motsvarighet, ett Global Works Council.
Och där pratar ni om?
– På mötena har vi alltid diskussioner där vi går igenom utvecklingen och där varje varumärke och varje produktionsenhet får redogöra för sina problem. Vi kan exempelvis ha diskussioner om ett varumärke kan stödja ett annat, om vi kan hitta gemensamma lösningar som är bra för helheten och som säkrar sysselsättningen. Detta är i enlighet med den långa tradition vi har inom VW.
Konkret, vad har ni kunnat uppnå genom dessa företagsråd?
– Vi hade en stor diskussion 2005 då ledningen ville stänga vår fabrik i Belgien. Inom det europeiska företagsrådet förde vi många diskussioner hur vi kunde lösa det problemet.
– Samtidigt skulle Audi lansera en ny modell, A1.Problemet var att inom Audi fanns ingen ledig produktionskapacitet. Tillsammans med våra kamrater på Audi och Belgien diskuterade vi en lösning och även facket på Bratislava (i Tjeckien) deltog. Tillsammans föreslog vi att A1-modellen skulle tillverkas i Belgien för att rädda jobben och säkra framtiden för vår fabrik i Bryssel.
– Men det var bara det att det fanns ett tidslucka innan A1 kunde börja tillverkas i Bryssel. Då kunde vi ta Volkswagen-bilar från fabriken i Bratislava som just då gick för fullt och tillfälligt kunde avvara en del av sin produktion till Bryssel innan A1 var på plats.
– Idag har Audi tillverkning i Bryssel och de är mycket framgångsrika där, fabriken går mycket bra.
Diskussionerna förs i EWC men beslutet tas i bolagstyrelsen?
– Ja, och naturligtvis måste ledningen vara med på det.
Facket kan alltså vara med och påverka var investeringar hamnar?
– Javisst. Vi deltar i beslutsprocessen. Det här är en viktig del i vår kultur och i grunden tror jag inte att den skiljer sig nämnvärt från den svenska. Det handlar om att ledning och de anställdas företrädare tillsammans hittar bra, gemensamma lösningar. Detta är det normala sätet för oss att jobba på, från små frågor till frågor som berör hela koncernen. Parterna kommer till förhandlingsbordet och vi försöker hitta lösningar som tillgodoser allas intressen.
Ni har jobbgarantier som tryggar både fabrikerna och jobben (Standort- und beschäftigungssicherheit). Är det bolagsstyrelsen – där hälften kommer från facket – som beslutar om hur de här garantierna ser ut?
– Nej. Dessa beslut tas i ledningen. De här avtalen, som är speciella för Tyskland har en lång historia hos oss. De är nödvändiga.
– Men om företaget skulle stå inför stora svårigheter måste man, trots dessa avtal, ändå sätta sig och förhandla för att hitta en lösning på problemen.
– Avtalen har fungerat. Men ibland måste man hitta andra utvägar ur en besvärlig situation. Som exempelvis 2006 då ett antal anställda lämnade företaget mot avgångsvederlag. Orsaken var att vi helt enkelt hade för många anställda.
– Att ha inflytande innebär också att ha ansvar. När vi sätter oss ner för att hitta en bra lösning har vi två saker för ögonen: trygga anställningar och konkurrenskraft. Ett företag måste vara konkurrenskraft. Man kan inte mjölka kon om man inte föder den.
Skulle ni kunna stoppa en nedläggning?
– Ibland får vi frågan varför inte har en regel inom VW som förhindrar nedläggning av en fabrik. Om man skulle hamna i en sådant allvarligt läge att nedläggning är ett alternativ, då hjälper det inte att vi som fackförening skulle kunna stoppa det. Då måste det till andra åtgärder. Då måste vi sätta oss ner och analysera läget och se vilka lösningar man kan komma fram till, som i exemplet med Bryssel-fabriken. Men en paragraf kan inte stoppa en nedläggning.
När det gäller jobbgarantierna - är de likalydande för hela den tyska delen koncernen eller ser de olika ut på olika ställen?
– De ser olika ut.
Förhandlas avtalen fram lokalt?
– Nej. Audi har sina avtal, VW har sina och så vidare. Och sedan ser det självfallet olika ut runt om i världen beroende på traditioner och fackliga kulturer. Många av våra kollegor har aldrig hört talas om jobbgarantier, det är ju en typiskt tysk företeelse.
Har MAN – vid sidan av Scania den andra lastbilstillverkaren inom VW -gruppen - samma typ av jobbgarantier vid alla sina fabriker?
– De har olika typer av avtal men som påminner om varandra.
Och vad innebär det för Scania?
– Jag ser inga faror. Det vore i strid med vår tradition att flytta tillverkning eller forskning och utveckling från det ena landet till det andra. Vi skulle aldrig acceptera det. Det vore inget som skulle stärka koncernen.
Ett exempel: om branschen står inför en lågkonjunktur, efterfrågan faller och vinsterna minskar samtidigt som VW ska göra en stor investering på lastbilssidan. Inom MAN är företaget låsta av avtal om jobbgarantier för flera år framöver, ett avtal som inte de svenska enheterna har. Var tror du den investeringen hamnar?
– I det fallet gäller att det är de starkaste argumenten. Inget annat. Genom sin plats i bolagsstyrelsen kan Scaniafacket utöva kontroll och se till att ingen tillverkning lämnar Sverige.
– Jag vågar påstå att det inte kommer att hända, tillverkning kommer inte att flytta av det skälet att det inte ligger i vår tradition. Vi fackliga representanter skulle inte acceptera det.
– När det gäller Scania var det viktigt för oss att förhandla fram ett avtal som våra fackliga kamrater på Scania kunde vara nöjda med. Det är ett avtal som innebär att Scaniafacket kan stoppa jobbflytt. Det här är mer än tomma ord. Avtalet kommer att träda ikraft när Volkswagens bud på Scania har slutförts.
I Sverige finns flera exempel på hur tyska jobbgarantier missgynnar investeringar i svenska fabriker. General Motors valde Rüsselsheim före Trollhättan trots att både kostnader var lägre och tillverkningen mer flexibel i Trollhättan - men Rüsselsheim hade avtal om jobbgarantier. Samma sak inom Outokumpu där de tyska enheterna har jobben garanterade till 2020 medan Långshyttan läggs ned.
– VW är ett internationellt företag med ett starkt medbestämmande – och där facket med sitt inflytande också har ett stort ansvar för verksamheten. Oavsett om vi talar om verksamheten i Sydafrika eller Brasilien.
– Vi har ju dessutom varit med i Scania i nästan 15 år. VW är ingen oprövad ägare i Scania. När man läser svenska tidningar verkar det som om VW vore något nytt och oprövat för Scania, men vi har på ett trovärdigt och framgångsrikt sätt samarbetat länge. Även på det fackliga planet.
Vad menar du egentligen?
– VW är redan idag den största aktieägaren inom Scania och vi hoppas att erfarenheterna har varit goda. Vi vet var vi har varandra. Scania har varit en del av familjen i många år. Vi vet att Scania är viktigt för Sverige, precis som VW är viktigt för Tyskland. Vi underskattar inte sådant.
Inget skäl till att vara orolig alltså?
– Jag förstår mycket väl vilka farhågor människor kan ha. Vad betyder det här för oss? Hur kommer det att bli? Från mitt perspektiv kan jag se att de Scaniaanställda har ett mycket starkt avtal och de kan känna sig trygga med det.
I vilken utsträckning kan ni i facket vara med och påverka det viktiga utvecklingsarbetet?
– Vi är med i processen från början. Men utvecklingen sker inom varje enskilt varumärke. Porsche förfogar över sitt utvecklingsarbete och besluten fattas där. I den mån bolagsstyrelsen fattar beslut som berör Porsche så måste naturligtvis Porsche-ledningen och facket höras. Annars riskerar man misstro och det vore bara dumt.
– Vi har möten där vi sitter med ledningen för de olika märkena och diskuterar investeringar. För oss är det också viktigt att ta upp investeringar som gör arbetsmiljön bättre för de anställda. Dessa diskussioner förs varje år.
Och facken vid Scania får samma mått av inflytande, menar du?
– Ja, det är klart att de måste bli involverade i de beslut som tas inom lastbilsdivisionen. Det är både självklart och nödvändigt. För facken är det viktigt med inflytande därför att man får möjlighet att sätta sig in i beslutsunderlaget och ta ställning för sina medlemmars bästa. Men det är också viktigt för oss som inte har bakgrund från Scania att sitta vid samma bord som de som har erfarenhet av ett så framgångsrikt företag som Scania.
Många är oroliga. Vad vill du säga till dem?
– Scania är ett starkt varumärke. Ett framgångsrikt företag. Jag är inte orolig för Scanias framtid, det finns inga skäl till det.
– Vi möttes samma typ av oroliga frågor när Porsche skulle in i Volkswagen. Lilla exklusiva Porsche som skulle slukas av en stor koncern som då hade 400 000 anställda. Porsche har idag fler anställda - både i produktionen och inom forskning- och utveckling - än vad de hade tidigare. Det är överflödigt att påminna om vilka bra lastbilar Scania gör. Det är bara att titta på den senaste rapporten.
– Scaniafacket har avtalet, ett starkt avtal. Skulle de vilja ha vår hjälp i en besvärlig situation, då kommer vi naturligtvis.
Vad säger du till dem som är oroliga att produktion kommer att flyttas från Sverige till Tyskland?
– Som jag sagt, det vore inte i vår tradition att flytta tillverkning eller utvecklingsarbete från det ena landet till det andra på det ena varumärkets bekostnad. Vi vet att Scania är ytterst framgångsrikt och det ligger i allas intresse att det fortsätter att vara så. Ingen vill ändra på det. Så enkelt är det.
Fotnot:
Volkswagens bolagsstyrelse kallas Supervisory Board och har 20 ledamöter. Dess sammansättning regleras i delstaten Niedersachsens lag. Delstaten har själv två ledamöter i bolagsstyrlsen. Hälften av representanterna utses av de anställda. Resten tillsätts av aktieägarna på bolagsstämman. Bolagsstyrelsen har idag en svensk ledamot, SEB:s vd Annika Falkengren. Ordförande är Ferdinand Piëch, tidigare chef för Volkswagen och vars morfar var Ferdinand Porsche som startade bilföretaget med samma namn.
Skribent: Harald Gatu - Dagens Arbete
texten är hämtad från http://www.da.se/home/da/content.nsf/aget?openagent&key=tyska_facket_scania_jobben_kommer_inte_att_flytta_1399535308804