Hej alla kamrater.

Vi vill med denna insändare försöka få till en slags väckarklocka, för alla oss

medlemmar, Scania som Lernia anställda.

Den senaste tiden har det varit en allt för dålig uppslutning kring det fackliga. Både med närvaro på möten, men också att inte värna om våra rättigheter på våra arbetsplatser.

Vi tycker att man måste få fram den gamla klyschan att;

Vi medlemmar är facket och inget annat.

Var och en av oss måste börja visa att medlemskapet är något mer än att betala en avgift varje månad. Fackliga rättigheter har nämligen inte alltid varit en självklarhet. Det var engagerade fackligt anslutna arbetare som byggde upp det vi har idag och att inte att värna om detta vore respektlöst.

Vi har alla rätt att sluta samman till möte och stötta våra representanter som för våran talan.

Detta ger dom också en bättre förutsättning att förhandla fram bättre villkor för oss.

Ordet kollektiv styrka har börjat samla damm, men tillsammans så kan vi blåsa liv i detta ord igen, speciellt under dessa osäkra tider.

Så hoppas vi på en stor uppslutning i framtiden.

Mvh

Leonardo Cañas och Robert Petersson

”Det är inte vad vi säger, utan vad vi gör, som ger effekt.”   

Den 13/2 kommer det att hållas årsmöten för våra olika gruppområden. Måleriet kommer att vara i cafeterian, MC i furan och press/kaross i Auktionen och mötena börjar vid 15:12 och man har rätt att gå ifrån 12 minuter innan mötets början. Se till att du har informerat din PL senast dagen innan att du ska gå. Klubbens årsmöte kommer att äga rum den 5/3 i Folkets Park och då har man rätt att gå ifrån 18 minuter innan mötets början och samma sak gäller även då att man informerar sin PL dagen innan om att man ska gå.

Fråga: På vår arbetsplats diskuterar vi ibland vilka fördelarna är med att vara med i facket. Det kostar ju en slant men det känns tryggt och schysst att vara med. Jag undrar vilka skillnaderna egentligen är rent juridiskt om man är medlem eller inte?

Svar: En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal är normalt skyldig att tillämpa det på alla anställda som utför arbete inom avtalets tillämpningsområde. Därför kan man tro att det inte spelar så stor roll om man är medlem i facket eller inte, men juridiskt finns det stora skillnader.

Den som är medlem i den fackliga organisationen kan själv göra gällande sina rättigheter enligt kollektivavtalet. Den som inte är medlem kan inte åberopa kollektivavtalet som sådant för att kräva att få ut exempelvis den lön och övrig ersättning som följer av avtalet. Har man kommit överens om en lägre lön eller ersättning än vad som följer av kollektivavtalet är det ett brott mot kollektivavtalet och medlemmarna i facket, som då begär skadestånd. Den enskilt oorganiserade kan inte göra detta då en oorganiserad dock omsluts av avtalet, men kan inte hävda det.

Kollektivavtalet kan ändå ha betydelse för den oorganiserade. Kollektivavtalets regler utgöra en del av det enskilda anställningsavtalet och ger den enskilde rätt till vissa ersättningar. Det normala är också att arbetsgivaren vid sin bedömning av vilken lön som ska utgå inte gör någon skillnad på om de anställda är medlemmar i en facklig organisation eller är oorganiserade

De kollektivavtalsreglerade försäkringarna på arbetsplatsen gäller för alla anställda. En facklig kamp kring bra försäkringar som under åren givit resultat Därutöver har facket ofta egna medlemsförsäkringar som naturligtvis bara gäller för medlemmar.

Om arbetsgivaren vill sänka lönerna kan arbetsgivaren säga upp de anställda och sedan erbjuda återanställning på en ny, lägre lön. En sådan uppsägning kan undantagsvis prövas enligt reglerna i lagen om anställningsskydd. Men om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen kan lönesänkningar strida mot avtalet och därför vara otillåtna, vilket skyddar den som är medlem.

Den som är medlem har också helt andra möjligheter att påverka arbetsgivarens beslut eftersom inflytandereglerna ofta är kopplade till att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen och utövas genom facket. Arbetsgivaren måste förhandla med facket inför viktigare förändringar av verksamheten men även inför viktigare förändringar av arbets- eller anställningsförhållandena för den som är medlem i facket, paragraf 11 i Medbestämmandelagen (MBL).

Facket har också möjlighet att göra gällande tolkningsföreträde när det är fråga om arbetsskyldigheten för medlemmar, paragraf 34 i MBL, och arbetstagaren har ett bättre läge vid eventuella tvister om lön och annan ersättning om man är med i facket och facket driver tvisten, paragraf 35 i MBL.

Uppstår det tvister på arbetsplatsen företräds den som är medlem normalt av sin fackliga organisation medan den som inte är medlem får förhandla själv eller skaffa ett ombud. Facket har också möjlighet att stämma direkt inför Arbetsdomstolen, medan den som inte är medlem får börja i tingsrätten och sedan eventuellt överklaga och, om prövningstillstånd beviljas, få sin sak prövad i Arbetsdomstolen..

Slutligen kan nämnas att man som medlem, förutom förhandlingshjälp, också kan få facklig rättshjälp. Det innebär att facket ersätter alla rättegångskostnader om man måste gå till domstol, både de egna och, om man förlorar, motpartens. Den allmänna rättshjälpen, som efter behovsprövning kan medges oorganiserad vid tvist, betalar bara delar av de egna advokatkostnaderna och inte eventuella motpartskostnader vid förlust.  Den allmänna rättshjälpen är därtill maximerad och räcker därför ofta bara till prövning i tingsrätten och inte för ett överklagande till Arbetsdomstolen.

Hälsningar från en organiserad medlem

Omfattning
I de kollektivavtal som har antagit avtal om deltidspension gäller följande:
Samtliga anställda omfattas av avtalet från första anställningsdagen och gör en avsättning i enlighet med den överenskommelse som tecknats på det kollektivavtal som man omfattas av.
Syftet med avtalet är att möjliggöra för de anställda att gå ner i arbetstid mot slutet av yrkeslivet genom att skapa både en ekonomisk och avtalsmässig möjlighet utifrån detta.
Ansökan
Ansökan om rätt till deltidspension kan göras från och med den månad arbetstagaren fyller 60 år, dvs. arbetstagaren kan enligt avtalen börja arbeta på deltid från och med den månad som han eller hon fyller 60 år. Om deltidspension beviljas regleras anställningen från det att delpensionen börjar gälla, till en deltidstjänst med den sysselsättningsgrad som följer av deltidspensionen.
Parterna har genom detta avtal avsett att den anställde ska arbeta mindre. Det ligger därmed i avtalets mening att den som utnyttjat sin möjlighet till att gå ner i arbetstid inte återkommande ska arbeta övertid/mertid. Den som vill ansöka om deltidpension ska hos arbetsgivaren skriftligen ansöka om det sex kalendermånader före det att delpensionen ska börja gälla. I ansökan ska man ange vilken sysselsättningsgrad man ansöker om. Samtidigt som ansökan lämnas till arbetsgivaren ska arbetstagaren underrätta klubben om att ansökan lämnats in.
Arbetsgivarens skyldighet
Senast två månader från det att arbetsgivaren mottagit ansökan ska arbetsgivaren skriftligen till arbetstagaren och klubben meddela svar om ansökan beviljats.
Arbetsgivaren kan avslå deltidspension om ett beviljande skulle medföra en beaktansvärd störning i verksamheten. Det krävs av arbetsgivaren att han seriöst och med god vilja prövar möjligheten till att bevilja deltidspension. Det krävas att störningen måste föreligga vid en objektiv bedömning. Om arbetsgivaren genom att vidta åtgärder enkelt kan minska eller helt eliminera störningen, utgör denna störning inget hinder för att bevilja deltidspension.
Arbetsgivaren är skyldig att diskutera och överväga möjligheten att omplacera arbetstagaren till andra arbetsuppgifter. Arbetsgivaren är inte skyldig att omplacera, men kan drabbas av skadeståndsskyldighet om han underlåter att komma överens om en omplacering som inte utgör beaktansvärd störning i produktionen. Om det krävs kompetensutveckling för att möjliggöra beviljande av deltidspension ska arbetsgivaren tillhandahålla detta i samma omfattning som normal upplärningstid för arbetsuppgiften, i normalfallet upp till tre eller fyra månader.
Förhandling och tvist
Om en ansökan om deltidspension avslagits och arbetstagaren vill få ansökan prövad genom förhandlingsordningen ska arbetstagaren underrätta lokal facklig organisation som har att begära lokal förhandling. Tvisten ska då anses gälla deltidspension med sysselsättningsgraden 50 procent. Frågan kan prövas via lokal och central förhandling där den centrala förhandlingen utgör slutlig prövning om avslaget.
I det fall arbetstagaren/arbetstagarorganisationen anser att arbetsgivaren kunnat bevilja delpension utan beaktansvärd störning i verksamheten, ska lokal facklig organisation om arbetstagaren vill driva saken vidare genom att begära förhandling om skyldighet för arbetsgivaren att betala skadestånd för felaktig avtalstillämpning. Vad gäller skadeståndstvisten så är Arbetsdomstolen slutlig instans.
Övrigt
På medlemsportalen finns en räknesnurra för uträkning av värdet för framtida delpension. Du hittar den under Lag och avtal, i menyn till vänster.

Klubben har ett antal förhandlingar som ligger på förbundsnivå, vi har nu fått datum på två av dem. Förhandling angående avskedande av medlem som IF Metall har ogiltighetsförklarat är förhandlingstiden satt till 11 februari. Förhandling gällande MBL brott utlägg av jobb kommer att vara 11 mars. Sedan har vi våra övertidsbrott där förbundet har sagt att förhandlingen ska var i början av 2014, vi har inte fått något datum än. Sedan har vi ytterligare förhandlingar som ligger på förbundet för ett avgörande. Vi har två löneärenden, och ett fall rörande utvecklingsavtalet. Den stora förhandling vi har inom koncernen är inhyrningsfrågan och hur den ska lösas. Vi har nästa mötestid i januari. Lokalt och ute på arbetsplatsnivå är nedgången i produktion prio1. Detta är ett axplock av vad vi arbetar med nu, sedan finns det givetvis ytterligare förhandlingar som klubben och gruppområdena hanterar.

Verkstadsklubbens årsmöte blir onsdagen den 5 mars klockan 15:12. På mötet kommer val av styrelserepresentanter samt repskapsombud göras.  Mötet är betalt med verklig tid, du som arbetar dag har rätt att gå 18 minuter innan mötet börjar, d.v.s. klockan 14:54. Glöm inte att informera din PL om att du ska gå på mötet senast dagen innan.

Hej alla medlemmar hoppas att ni har haft en bra jul med lite ledighet, och välkomna tillbaka till ett nytt år. Det nya året har väl inte startat på bästa sätt efter som vi har fått till oss att företaget blir tvungna att skicka hem ett antal Lernia anställda p.g.a. en vikande orderingång. Klubben sitter nu i förhandling med företaget om hur stor övertalighet vi har. Vi kommer att informera er om resultatet så fort vi är klara, jag vet att det tyvärr går en massa rykten kring detta, lyssna inte på detta utan information kommer när parterna är klara.

Mvh Mikael ”Sippa” Johansson.

    Vi bjuder på varm dryck och talare fran förbundets arbetsmiljöenhet.

     Välkomna!

 Nytt år nya siffror:

 /Vklubbenohamn/Data/Sites/1/medlemsförsäkringar-2014.pdf

I det senaste numret av tidningen Arbetsliv får vi en oroande rapport om hälsofarorna som drabbar skiftarbetare. Det är viktigt att vi upplyser om risken för att individen och arbets-kamrater är uppmärksam på sitt egna och andras hälsotillstånd.
 

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Nu pekar en ny kunskapsöversikt på att det kan finnas ett sam-band mellan skiftarbete, stress och stroke. Skiftarbeten och arbeten med psykosocial stress kan vara riskfaktorer för stroke, enligt forskarna.
 

– Riskfaktorerna för stroke är många och även om riskerna kopplade till arbetet är relativt små, så har de ändå stor betydelse på samhällsnivå, säger Kristina Jakobsson docent vid Lunds universitet

Sedan tidigare är det känt att både stress och skiftarbete har en tydlig koppling till risken för att få hjärtinfarkt. Och eftersom stroke också är en kärlsjukdom ger det ytterligare stöd för att stress och skiftarbete kan ha samband med stroke, enligt Kristina Jakobsson. Men mer forskning behövs. Förutom rökvanor, blodtryck och sömn handlar det också om arbetets omfattning.

– Har man jobbat i ett år eller tjugo år? Det gör så klart stor skillnad, säger hon. Det krävs alltså ett förebyggande arbete både på individnivå och på strukturell nivå, enligt Kristina Jakobsson. På strukturell nivå lyfter hon fram det gränslösa arbetslivet.

– Vad innebär det om vi har ett arbetsliv med allt mer gränslösa och oregelbundna tider? Vi kan vara ganska säkra på att det påverkar folkhälsan. Vår undersökning ger ytterligare stöd för det, säger hon.