Grundprincipen vid förhandlingar mellan fack och företag är att man ska komma överens på arbetsplatsen om ett resultat som båda parter kan acceptera. Om man inte lyckas med det kan klubben ansöka hos förbundet om att ta förhandlingen centralt istället. Förbundet gör en bedömning om det finns skäl nog att ta vidare ärendet till central förhandling. Det innebär att en representant för förbundet och en representant för arbetsgivarorganisationen tar över förhandlingen. Vid förhandlingstillfället finns representanter från verkstadsklubben och företaget redo för att bistå i ärendet, men de sitter inte med vid förhandlingsbordet.

När förbundet ska avgöra om skäl finns för att ta över en förhandling är det vanligt att de efterfrågar faktaunderlag och/eller ytterligare åtgärder som klubben måste göra innan det kan bli fråga om central förhandling. Under tiden kan det också hända att omständigheterna förändras, vilket gör att man får backa och undersöka nya möjligheter. Detta innebär att det ibland tar lång tid innan man kan få till en central förhandling.

Det händer ganska ofta att vi förtroendevalda får kritik för att man tycker att vi gör för lite, eller att vi agerar fel. Det är bra. Vi måste få veta vad medlemmarna tycker.

Men kritisera då organisationen. Att ge sig på enskilda personer och kalla dom både det ena och det andra accepterar vi inte! Då kommer vi att agera, precis som när vilken annan medlem som helst blir utsatt för detta.

Hej på er alla medlemmar! I dagens hyttbyggare skriver vi om förhandlingsordningen. Jag har full förståelse att det blir problem för många, nu när vi har ett sådant produktionsläge som gör att siffrorna pekar uppåt. Att vi har fulla orderböcker och att vi har full fart i produktionen är positivt, men givetvis så ställer det till problem när det inskränker på vår fritid. Jag vill göra ett förtydligande kring övertid, det är alltid företaget som beordrar övertid, aldrig vi som facklig organisation. Är det så att ni får problem, och det gäller alla frågor, kontakta då den fackliga organisationen. Ingen har väl kunnat undvika det fasansfulla som nu händer i vår värld. Människor som flyr för sina liv, omkommer i medelhavets vatten, blir illa mottagna om/när man kommer i land. Detta är människor som inte är ett dugg olika oss. Det enda man vill är att få leva lugnt, ha tak över huvudet, mat för dagen och slippa krigets fasor. Därför vill jag sända mina tankar till er: möt dessa människor med respekt och hjälp gärna till. Det är så lite som behövs för att man ska känna sig välkommen. Jag citerar Angela Merkel, kunde vi hjälpa bankerna så ska vi väl kunna hjälpa dessa människor som är på flykt.

Mvh Mikael ”Sippa” Johansson

I Sverige finns en bred samsyn om att det är exportindustrin som ska "sätta märket" för löneökningarna i de centrala kollektivavtalen. Men vad innebär det egentligen? Och varför är det så viktigt? 

Vad är märket?
Med märket menas den löneökning som fungerar som riktmärke för avtalsförhandlingarna i samtliga sektorer på svensk arbetsmarknad.

Vem sätter märket?
Det finns en bred enighet om att det är facket och arbetsgivarna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn, alltså exportindustrin, som ska sätta märket för löneökningarna.

Varför just industrin?
Exportindustrin är särskilt lämpad att sätta märket. Dels för att den är stor, men framför allt för att löneökningstakten då tar hänsyn till företagens konkurrenskraft gentemot omvärlden.

Sverige är ett litet exportberoende land. För att vi ska kunna importera sådant vi inte själva kan producera – till exempel olja, bomull och bananer – krävs exportinkomster, och det i sin tur kräver en industri med god internationell konkurrenskraft. Det är därför som den svenska industrins lönekostnader inte kan avvika alltför mycket från våra konkurrentländer (exempelvis Tyskland).

Vad bestämmer löneutrymmet?
De ekonomiska förhållandena inom exportindustrin skiljer sig jämfört med övriga sektorer på arbetsmarknaden.

I exempelvis kommuner, stat och landsting bestämmer skattenivån utrymmet för de anställdas löneökningar.

I exportindustrin däremot, bestäms löneökningsutrymmet utifrån lönsamheten i industrin. Därför kan inte heller kostnaden för lönerna, under någon längre period, vara högre än i våra viktigaste konkurrentländer. Det kallas ofta ”i takt med Europa” eftersom våra viktigaste konkurrentländer finns just i Europa.

Om inte industrin är märket – vad händer då?
Antingen blir löneökningarna för höga och då slås svensk industri ut, eftersom företag i andra länder då konkurrerar ut våra företag. Då drabbas industriarbetarna av arbetslöshet, det blir mindre pengar till välfärden och arbetslösheten sprider sig till andra sektorer. Eller också blir löneökningarna för låga, och då ökar företagens vinster och de anställda får inte ut sin beskärda del.

Kan någon annan sätta märket?
Teoretiskt ja, men andra sektorer kan vältra över löneökningar på konsumenter, hyresgäster, skattebetalare med flera. Det innebär att inflationen stiger, vilket får till följd att reallöneökningarna uteblir och arbetslösheten ökar.

Hur sätts märket?
I en dragkamp mellan industrifacken och arbetsgivarna där en rad olika faktorer vägs in, till exempel:
– hur stor är produktivitetsökningen i företagen?
– hur stor förväntas inflationen vara kommande år? (inflationsmålet)
– vad har de anställda för krav på ökade reallöner?
– är löneökningen förenlig med industrins konkurrenskraft?
– kan löneökningen leda till ökad eller minskad arbetslöshet?

Hur viktig är egentligen industrin för Sverige?
Industrin sysselsätter, direkt och indirekt, närmare en miljon människor. Industrin står för huvuddelen av Sveriges exportinkomster och utgör 20 procent av Sveriges BNP. Industrin och industriarbetarna är centrala för kommunernas skatteintäkter och för samhällsservice av olika slag.

(Texten är hämtad från http://www.ifmetall.se)

Problemen med övertid har som ni vet varit en segdragen historia. Frågan har varit uppe på flera medlemsmöten och vi har i olika kontakter med företaget lyft problemen. Vi har även haft flera kontakter med förbundet, både muntligen och genom en formell skrivelse på uppdrag av medlemmarna, för att få hjälp med hur vi ska kunna gå vidare med frågan. Några gånger har enskilda medlemmar tagit hjälp av klubben när de inte har kunnat arbeta över. Ofta har man kunnat lösa problemet utan förhandling, men ibland har det inte gått. Utfallet i förhandlingarna har varit blandat.

Förutom ovanstående har verkstadsklubben haft en pågående förhandling med företaget om att vi anser att man inte gör tillräckligt för att minimera mängden övertid. I denna förhandling har man nu äntligen kommit fram till några konkreta förslag på åtgärder. På MB har man bland annat balanserat upp bemanningen på nattskiftet. På MC är man nu överens om att företaget och facket tillsammans ska gå ut på avdelningarna för att gå igenom varje position och kartlägga var flaskhalsarna är, något som verkstadsklubben har efterfrågat sedan tidigare. Vid denna kartläggning är det viktigt att medarbetarna är behjälpliga och svarar uppriktigt på frågor. Problem med att hinna med takt ska komma fram, men inte överdrivas.

Företaget avser också att utbilda medarbetare för att de ska få bättre förståelse för hela produktionskedjan.

Glöm inte att ditt medlemskort är laddat med rabatter på allt från resor och hotell, till varor som leksaker, böcker och glasögon!

För att se aktuella erbjudanden surfa in på www.ifmetall.se och klicka på ”IF Metallkortet”

Moderaterna vill införa ännu en otrygg anställningsform för unga och nyanlända. De kallar den förstajobbet-anställning och vill att den förs in i Lagen om anställningsskydd (LAS).

Till skillnad från Yrkesintroduktionsavtalet, där parterna tar ett helhetsansvar genom att kollektivavtal ingår som ett krav och ger trygghet till individen, vill de att även arbetsgivare utan kollektivavtal ska ingå.

IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe kommenterar förslaget så här:

”Det här förslaget är en attack mot de kollektivavtal vi har. Det leder till att löner och villkor pressas ner. Risken är att man landar långt under avtalens minimilöner och utan de trygghetspaket som finns i kollektivavtalen.

Problemet med förslaget är att det öppnar upp för oseriösa arbetsgivare.”

Hej och välkomna tillbaka från semestern alla medlemmar, hoppas att ni har haft det bra under ledigheten. Nu blir det en vardag igen med allt vad det innebär, från klubbens sida fortsätter den fackliga kampen med att försöka få till lösningar kring dom frågor som står högst upp på agendan, bl.a övertidsfrågan. Vi har redan under förra veckan diskuterat detta med företaget, även inhyrningsfrågan har varit uppe. Några ord på vägen, ingen fråga är för liten så hör av er.

M.vh  Mikael ”Sippa”  Johansson

I föregående Hyttbyggare skrev vi om hur man räknar ut hur många betalda semesterdagar man har rätt till.

Det som inte framgick så tydligt var hur man räknar ut hur många dagar som ska dras av om man varit frånvarande. Det är nämligen bara hela frånvarodagar under intjänandeåret som ska räknas. (Intjänandeåret är 1/4-31/3.)

Då det dykt upp några fall där medlemmar fått för många semesterdagar bortdragna uppmanar vi alla som fått färre än 25 betalda dagar att kontrollera att detta stämmer. Om du upptäcker att det är fel kontaktar du i första hand din löneadministratör. Om det blir problem hör du av dig till verkstadsklubben.

 Formel för beräkning (avrundas uppåt):

Exempel 1:
Lisa har varit tjänstledig fyra timmar varannan måndag under året. Dessutom har hon varit tjänstledig fyra hela tisdagar. Eftersom bara hela frånvarodagar räknas  innebär det att hon har rätt till:

Exempel 2:
Kalle blev anställd 1 Maj. Dagarna under intjänandeåret som Kalle inte var anställd (1/4-30/4) räknas som  frånvaro. Han har alltså rätt till:

Snart går vi på en välbehövd semester och då kan det vara på sin plats att påminna om försäkringen Medlemsolycksfall Fritid som ingår i ditt medlemskap i IF Metall. Trots alla skaderisker på jobbet är det nämligen statistiskt sett när du är ledig som de flesta olyckor sker.

Med olycksfallsskada menas en kroppsskada som du drabbas av genom en oförutsedd plötslig yttre händelse. Du får ersättning för direkta följder av en sådan olycksfallsskada, inte för följder som beror på andra kroppsfel.

I Medlemsolycksfall Fritid ingår:

- Olycksfallsersättning
- Akutersättning
- Sjukhusvistelse
- Tandskadekostnader
- Rehabilitering
- Övriga kostnader (Skäliga merkostnader för tex skadade glasögon och kläder, hemhjälp mm)
- Krisförsäkring
- Medicinsk invaliditet 200 000 kr (Möjlighet att teckna till upp till 1 000 000 kr)

Läs mer om medlemsförsäkringarna på www.folksam.se/ifmetall eller kontakta din försäkringsinformatör om du vill veta mer, eller om du behöver hjälp att anmäla en skada.