För att förstå vikten av fackets inblandning i politiken måste man göra en historisk återblick och förstå själva bakgrunden till varför arbetarrörelsen startades.
Orättvisornas Sverige
Det klassamhälle som börjat ta form i Europa och Sverige i samband med den industriella revolutionen blev allt tydligare under 1800-talets senare hälft.
Arbetstagarna var oorganiserade, hade dåliga löner och fick arbeta 10-14 timmar i sträck i en arbetsmiljö som ofta var direkt farlig för hälsan. Trångboddhet var snarare regel än undantag med flera personer sovandes i samma säng eller soffa, dålig hygien och undernärdhet hörde till vardagen.
Detta klassamhälle växte sig starkare och starkare då det var arbetsgivaren som dikterade villkoren för arbetstagarna. Att vara arbetslös var inte ett alternativ av främst två anledningar. För det första var det olagligt att sakna arbete - arbetslösa arresterades för lösdriveri - och för det andra fanns inte det sociala skyddsnät vi har idag. Att inte arbeta betydde ingen inkomst och alltså ingen möjlighet att försörja sig. Antalet arbetstillfällen var alltid färre än antalet arbetare.
Detta ledde till att arbetsgivarna kunde spela ut arbetarna mot varandra. I praktiken innebar detta att den som hade lägst krav på lön och arbetsvillkor var den som fick arbete. Makten låg utom arbetarnas kontroll. Det var de rikas barn som gick i skolan, arbetarnas barn fick istället vid tidig ålder arbeta för att bidra till familjens försörjning. Den politiska motviljan att göra något åt de stora skillnaderna i samhället var stor, och på så sätt fördjupades klyftorna ytterligare.
Det fackliga löftet
Det var ur dessa förhållanden som missnöjet hos arbetarna började växa sig allt starkare. De ville kunna påverka sin situation i stället för att vara tvingade att nöja sig med det som erbjöds.
Idén om att alla arbetare kunde gå samman för att komma överrens om vilka villkor de skulle arbeta efter spred sig över landet och inom yrkesgrupperna.
Genom att lova varandra att inte arbeta för sämre villkor än vad man gemensamt enats om tvingades arbetsgivarna att lyssna och ta hänsyn till arbetarnas krav. Det är detta som kallas det fackliga löftet och det är den grund som fackföreningsrörelsen än idag vilar på.
Arbetarna började också tillsammans att av den lön som intjänades lämna en del till arbetsgruppen. På så sätt blev det möjligt för de som inte fick arbete vissa dagar att ändå kunna få en inkomst, de behövde då inte sälja sig billigt för att få arbete och detta gav möjligheten att hårdare kunna driva igenom de fackliga kraven på arbetsgivarna.
För att förändra sin ställning på arbetsplatserna och i samhället förstod arbetarna att de också behövde förändra samhällets spelregler. Problemet var att den politiska makten ägdes av de som hade stora ekonomiska resurser. Till sin hjälp startade fackföreningarna i slutet av 1800-talet ett politiskt parti - det Socialdemokratiska arbetarpartiet. Den fortsatta fackliga och politiska kampen ledde 1921 fram till allmän och lika rösträtt - Sverige blev en demokrati.
 |
Demonstrationståg i Ådalen 1931 strax innan militären öppnar eld mot
demonstranterna; en händelse som blivit en symbol för den
svenska arbetarrörelsens kamp.
|
Vad har då hänt under hundra år av facklig och politisk kamp?
Det politiska engagemanget som arbetarrörelsen haft har lämnat ett stort avtryck i vårt samhälle. Sedan 1800-talets andra hälft fram till idag har Sverige gått från att vara ett av europas fattigaste
länder till att bli ett av världens rikaste. Vår lagstiftning reglerar idag en stor del av vårt arbetsliv. Vi riskerar inte att förlora jobbet på godtyckliga grunder. Vår arbetsmiljö har blivit betydligt säkrare. Vi har försäkringar som ger oss ersättning om vi råkar ut för arbetsskador. Vi har rätt till fem veckors betald semester. Vi har rätt till betald föräldraledighet. Vi har rätt att organisera oss för att kunna driva frågor vi som arbetstagare
vill förändra. Dessa frågor, och många fler, är resultatet av att arbetarrörelsen drivit på kampen både fackligt och politiskt.
Medlemskapet i IF Metall innebär enligt förbundets stadgar att vi gemensamt ska bevaka varandras intressen på både arbetsplatsen och i samhället. Fackligt arbete har aldrig inneburit att enbart se till att arbetsgivare följer lagar och avtal. Fackligt arbete har alltid inneburit att vara pådrivande och bevaka lagstiftningen så att arbetstagarnas intressen tas tillvara i de politiska församlingarna. Att påverka politiskt är en facklig nödvändighet!
klicka här för att ladda ned klubbladet i dess helhet.